Medan vi faller

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Medan vi faller
(La Haine)
Genre Drama
Regissör Mathieu Kassovitz
Producent Christophe Rossignon
Manus Mathieu Kassovitz
Skådespelare Vincent Cassel, Hubert Koundé, Saïd Taghmaoui
Premiär 1995
Speltid 96 minuter
Land Frankrike
Språk Franska
IMDb SFDb

Medan vi faller är en fransk film från 1995 med originaltiteln La Haine. Direktöversatt hade den svenska titeln varit hatet, vilket filmen blivit översatt till på en rad andra språk med engelska som exempel. Den svenska titeln syftar på en historia som återberättas en rad gånger genom filmen:

Hubert: C'est l'histoire d'un homme qui tombe d'un immeuble de 50 étages. Le mec, au fur et à mesure de sa chute, il se répète sans cesse pour se rassurer: "Jusqu'ici, tout va bien... jusqu'ici, tout va bien... jusqu'ici, tout va bien." Mais l'important, c'est pas la chute. C'est l'atterrissage...

På svenska blir det, något fritt översatt:

Hubert: Det är historien om en man som faller från en lägenhet på femtionde våningen. Killen upprepar hela tiden oavbrutet för att intala sig: "Hittills går allt bra... hittills går allt bra... hittills går allt bra." Men det viktiga är inte fallet, utan landningen...

Denna återkommande replik är i själva verket hämtad från western-filmen 7 vågade livet där en karaktär berättar samma historia.

Old Man: lt's like that fella who fell off a ten-storey building. As he was falling, people on each floor heard him say So far, so good.'

Filmen är regisserad av Mathieu Kassovitz och producerad av Christophe Rossignon. De tre huvudrollerna Vinz, Hubert och Said spelas av Vincent Cassel, Hubert Kounde och Said Taghmaoui.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Ett bostadsområde i Paris befinner sig plötsligt en morgon i belägringstillstånd. Barnen från det franska "Miljonprojektet" har fört ett veritabelt krig mot polis hela natten. Varför? Jo, för att en 16-årig pojke blivit misshandlad av polis under förhör och höll på att dö. Nu följer 24 kritiska timmar i förorten...

Bland dessa barn som växt upp med ett blint hat mot systemet får vi följa tre killar: Hubert, Saïd och Vinz. Tillsammans står de inför sitt viktigaste dygn. Tjugofyra timmar i förortsområdets liv och verklighet.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Filmens handling inspirerades delvis av den 17-årige Makome M'Bowoles död. M'Bowoles blev under ett polisförhör i Paris 1993 av en olyckshändelse skjuten av en upprörd polis. Detta syns tydligt i filmen både i karaktären Abdel som är hela början till de tre huvudpersonernas konflikt men också i scenen på polisstationen där Said och Hubert misshandlas och i filmens slutscen. Mathieu Kassovitz säger själv att han började skriva på manuset till filmen den 6 april 1993, samma dag som M'Bowole dog. Den franska filmen L.627 av regissören Bertrand Tavernier ska också ha påverkat Kassovitz skrivande då den berättade om en polisgrupp i Paris baserad på en före detta polis memoarer. Kassovitz säger själv att han ville visa en annan bild av polisen och att det delvis var därför han började skriva på Medan vi faller. Filmens inledande demonstrationer inspirerades även de av den rad upplopp som spridit sig genom Frankrike mellan 1990 och 1992.

Produktion[redigera | redigera wikitext]

Medan vi faller är en ung film. Den är en för det första gjord av en ung regissör, Mathieu Kassovitz, som bara var 25 när manuset började skrivas och 27 år när film spelades in. Han hade innan Medan vi Faller bara gjort en långfilm, Méttise (1993) och tre kortfilmer, Fierrot le pou (1990), Cauchemar blanc (1991), Assassins...(1992). Filmens produktionsbolag Les Productions Lazennec var också det relativt oerfaret och hade bara existerat i ett knappt decennium innan Medan vi Faller producerades 1995. Bolaget hade grundats av Alain Rocca och inriktade sig på att leta efter unga talanger runt om på franska filmfestivaler, med Kassovitz som exempel. Filmens producent Christophe Rossignon var bara några år äldre än Kassovitz med hade till skillnad från honom legat bakom flera framgångsrika franska filmer med L'Odeur de la papaye verte som exempel. De tre huvudrollsinnehavarna Vincent Casell, Hubert Kounde och Said Taghmaoui hade inte heller de någon större erfarenhet inom filmen och Medan vi Faller var deras gemensamma genombrott. Även om det är Casell som blivit det största namnet både i fransk och internationell film med roller ibland annat Oceans 12 så har både Kounde och Taghmaoui haft stadiga banor som framgångsrika skådespelare. Said Taghmaoui var den yngsta av de tre och var 21 år när filmen spelade in, han var också den som upplevt ett liv närmst det som hans rollkaraktär lever i filmen då han växte upp i ett liknande område. Hubert Kounde var 24 år under produktionen och hoppade av från universitetet där han studerade filosofi. Både han och Vincent Casell hade varit med i Mathieu Kassovitz första långfilm Metissé men detta var första gången som Kounde erbjöds en stor roll. Vincent Casell var 28 år när filmen spelades in och hade synts i en rad mindre roller i franska filmer men var trots detta mest känd för att vara son till den välkände skådespelaren Jean-Pierre Casell. Casell säger själv att detta var den första rollen som visade att han var något annat än just Jean-Pierre Casells son.

I september 1994 inleddes filmningen av Medan vi Faller och slutfördes i november. Filmens budget låg på 14 miljoner franc, motsvarande 28 miljoner dollar och var en medelstor budget i franska mått mätt, men för en ung regissör som Kassovitz räknades detta som mycket pengar då dessa ofta fick en mindre budget att hålla sig med. Kassovitz säger själv att filmen skulle kunna ha gjorts för en betydligt mindre summa pengar, men att han själv kände att det krävdes en större budget för att filmen inte skulle kännas för rå och enkel. Den första halvan av filmen spelades in i Chanteloup-les-Vignes, en förort till Paris och den andra halvan spelades in i själva Paris innerstad. Kassovitz valde att filmen skulle vara svart-vit men bestämde sig också för att för säkerhets skull filma det hela i färg för att sedan överföra det hela till svart-vitt. Detta gjorde man för att i nödfall kunna släppa en version i färg om den svart-vita skulle misslyckas på biograferna. Det fanns också tankar om att filma förorten med svart-vit 16mm-kamera och innerstaden med 35mm-kamera i färg, men denna tanke övergavs snabbt. Istället blev det nästan tvärt om då Kassovitz till följd av en rad dyra kameraåkningar i förortscenerna tvingades att använda en billigare handhållen kamera i innerstaden. Man fyllde även ut en rad mindre roller med personer från filmens team. Det framgår inte om detta gjordes för att spara pengar eller om det hela hade någon annan mening. Bland annat syns Kassovitz själv som en skinhead, och producenten Christophe Rossignon spelar en taxichaufför.

Mottagande[redigera | redigera wikitext]

Att Medan Vi Faller visades på Cannes-festivalen 1995 hade en extremt stor betydelse för filmens framgångar både i hemlandet och i utlandet. Men det var inte bara kvalitén som drog till sig uppmärksamhet utan även det faktum att de ansvarige bakom filmen hade en så pass låg ålder. Detta döljes heller inte Kassovitz och de andra som valde en framtoning som visade att de var klart yngre än de övriga runt om dem på festivalen. Att Kassovitz sedan tog hem festivalens pris för bästa regi var också något mycket positivt. Man hade planerat att släppa filmen i 70 kopior över Frankrike men fyrdubblade nästan detta efter visningarna på Cannes och släppte den istället i 260 kopior. Bara på premiärdagen, den 31 maj 1995 såg 21 000 människor den i Paris och snart hade över 2 miljoner sett den. Filmen gick även mycket bra utomlands och har släppts i åtskilliga VHS och DVD upplagor. För alla inblandade innebar också detta en klar vändpunkt och Kassovitz gick vidare till att anses som en av Frankrikes nutida viktigaste regissörer.

Rollista[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

[1] Script-o-rama - The Magnificent Seven

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Artikeln baseras på information från följande böcker