Michel Aoun
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den saknar källhänvisningar och kan inte verifieras. (2009-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Michel Naim Aoun (ميشال عون) , född 19 februari 1935 i Haret Hreik, är en libanesisk politiker och tidigare general.
Han leder partiet Fria patriotiska fronten, som huvudsakligen består av maroniter, och ingår i den Hizbolladominerade 8 mars-rörelsen.
Bakgrund
Allt sedan självständigheten från Frankrike 1945 bygger Libanons politiska liv och offentliga sektor på en maktdelning mellan olika religiösa grupper i landet. Enligt grundlagen ska landet ha en maronitisk president, en sunnimuslim till premiärminister och en shiitisk talman.
När staten Israel bildades 1948 fördrev israelerna 750 000 palestinier därifrån till grannstaterna. Sedan den palestinske ledaren Yasser Arafat i början av 1970-talet blivit ovän med Syriens ledare Hafez al-Assad tvingades han fly till Libanon där han upprättade ett högkvarter och utförde gerillaattacker mot Israel. Israelerna svarade med att anfalla, till skada för Libanons sköra infrastruktur och ekonomi. Detta och politiska inre stridigheter, sedan årtionden tillbaka, blev startskottet för det libanesiska inbördeskriget.
Michel Aouns ledarskap
När president Amin Gemayel avgick 1988 kunde det libanesiska parlamentet inte enas om en ny president och två rivaliserande administrationer upprättades. Aoun ledde den ena av dessa, från den 22 september 1988 till den 13 oktober 1990.
Michel Aoun krävde ett syriskt tillbakadragande från Libanon. Till i början vann han stöd från den internationella samfundet och speciellt Arabförbundet. Med irakiska invasionen av Kuwait förändrades det internationella samfundets stöd och Syrien inblandning i Libanon kunde fortsätta. 1989 skrevs Tayeföverenskommelsen, som avslutade inbördeskriget, men som samtidigt legitimerade Syriens inflytande, politiskt ekonomiskt och militärt. General Michel Aoun vägrade infoga sig och inledde ett befrielsekrig som han förlorade. Han tog då sin tillflykt till Frankrike och ledde därifrån en politisk opposition för Libanons befrielse.
I april 2005, efter att det syriska tillbakadragandet fullbordrats, återvände Aoun till Libanon, där han mötes som en hjälte. "Generalen" leder nu den "fria patrioriska partiet", som har sitt mål i ett välmående, sekulariserat och demokratiskt Libanon.