Michel de l'Hospital
| Michel de l'Hospital | |
 | |
| Född | [1][2][3] Chaptuzat |
|---|---|
| Död | 13 mars 1573[4] Boutigny-sur-Essonne, Frankrike |
| Begravd | Église Sainte-Madeleine de Champmotteux |
| Medborgare i | Kungariket Frankrike och Frankrike[5] |
| Utbildad vid | Universitetet i Bologna Universitetet i Padua  |
| Sysselsättning | Författare[6][5], poet, politiker, jurist[5] |
| Befattning | |
| Lordkansler av Frankrike (1560–1573) | |
| Maka | Marie Morin (g. 1537–)[7] |
| Barn | Madeleine de L'Hospital (f. 1539 och 1538)[8] |
| Redigera Wikidata | |
Michel de l'Hospital (eller l'Hôpital), född 1507, död den 13 mars 1573, var en fransk statsman.
L'Hospital beskyddades till en början av Guiserna, blev president i "kammarrätten" och utövade som sådan en skarp finansiell kontroll. Upphöjd till kansler genom Katarina av Medici genomförde L'Hospital ett flertal reformer, framför allt beträffande domstolsväsendet. Mest känd blev han genom sina försök till en religiös toleranspolitik.
Religionssamtalet i Poissy 1561 skärpte dock mot L'Hospitals förhoppningar motsatserna och snart blossade hugenottkrigen upp. År 1567 förlorade L'Hôpital också inflytande över Katarina och 1568 måste han dra sig tillbaka och erhöll 1573 formellt avsked. L'Hospital var en av 1500-talets hederligaste och mest framsynta franska statsmän.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 95–96
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läst: 6 januari 2017, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ biografi, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.museeprotestant.org , läst: 6 januari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 11906832X, läst: 15 april 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, racineshistoire.free.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, gw.geneanet.org .[källa från Wikidata]
|