Jurist

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jurist i arbete. Advokaten Charles Russell argumenterar inför domstol, iförd peruk och dräkt brukad i brittiska domstolar.

En jurist, i vanlig mening någon som avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen, är utbildad för att kunna analysera och lösa juridiska problem samt tolka lagar och andra författningar, lagförarbeten, rättsavgöranden och avtal. En jurist kan till exempel arbeta i domstol, på advokat- eller juristbyrå, i kommunal eller statlig förvaltning, i intresseorganisationer, banker, försäkringsbolag eller industri-/tjänsteföretag.

För de flesta jurister ingår i arbetet att samla, läsa in och bearbeta juridiskt material såsom lagtexter, förordningar, avtal och praktiska tillämpningar för att finna de rättsregler och den praxis som är tillämplig på det problem som ska lösas. Ofta presenterar juristen lösningen skriftligt och redovisar vad man kommit fram till vid en föredragning eller förhandling.

Att förhandla och företräda någon är ett viktigt inslag i juristers arbete. Bolagsjuristen företräder sitt företag när avtal och kontrakt skall tecknas med kunder eller andra företag. Titeln "Jurist" är inte skyddad och kan användas av vem som helst.

Advokat[redigera | redigera wikitext]

En jurist kan även vara advokat, alla advokater är i grunden jurister, men inte alla jurister är, eller blir, advokater. För att bli advokat krävs, i Sverige, bland annat, yrkeslivserfarenhet och att juristen arbetar fristående, det vill säga på en fristående jurist,- eller advokatbyrå. Av denna anledning kan svenska bolagsjurister inte bli advokater, till skillnad från exempelvis i Danmark, där en bolagsjurist kan upptas i det danska Advokatsamfundet som virksomhedsadvokat (företagsadvokat).[1]

Jurist i England[redigera | redigera wikitext]

England, liksom vissa samväldesländer, som är del av common Law-rättssystemet, har en något annorlunda uppdelning av jurist/advokat yrket än det kontinentala rättsystemen; en barrister företräder inför domstol, och en solicitor som bistår klienten utanför domstol, även om denna rollfördelning har luckrats upp och andra juristroller tillkommit, exempelvis chartered legal executive.[2]

Jurist i USA[redigera | redigera wikitext]

I USA följs juristutbildningen vanligen av ett särskilt prov (bar exam), som leder till yrkesexamen och tillstånd att praktisera juridik som (lawyer) eller (attorney-at-law). Jurister som avlagt godkänt prov kan lägga sig till med titeln esquire, förkortat Esq., som indikerar att de är godkända att praktisera juridik.[3] Utan en godkänd bar exam är det inte tillåtet att erbjuda juridiska tjänster, vare sig i domstol eller som rådgivning till privatpersoner. Vanligtvis gäller detta godkännande endast inom den delstat där examen är avlagd, även om vissa delstater automatiskt godkänner vissa andra delstaters jurister för arbete, och det krävs en inbjudan från en inom delstaten godkänd jurist, som kan gå i god för yrkesskickligheten, för att en utomdelstatlig jurist ska kunna delta i, exempelvis, en rättegång.

Var erbjuds utbildningen[redigera | redigera wikitext]

I Sverige kan juristexamen erhållas vid Göteborgs, Karlstads, Lunds, Stockholms, Umeå, Uppsala och Örebro universitet.

Juristyrken[redigera | redigera wikitext]

Svenska juristyrken som formellt kräver juristexamen eller en Jur. kand-examen är:

I juristyrken som inte omfattas av de tidigare nämnda yrkena krävs formellt sett ingen juristexamen då jurist inte är en skyddad titel, men det hör till ovanligheterna att en jurist inte också har en juristexamen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Advokatsamfundet -” (på da-DK). www.advokatsamfundet.dk. http://www.advokatsamfundet.dk/Advokatregulering/ReglerOgVedtaegter/Virksomhedsadvokater.aspx. Läst 28 augusti 2017. 
  2. ^ ”The Difference between Chartered Legal Executives, Solicitors and Barristers” (på en). www.cilexcareers.org.uk. http://www.cilexcareers.org.uk/qualifications/law-graduates/chartered-legal-execs/career-prospects/solictors-and-barristers. Läst 28 augusti 2017. 
  3. ^ Thompson, Katheryn A.. ”Tussle Over Titles” (på en). ABA Journal. http://www.abajournal.com/magazine/article/tussle_over_titles/. Läst 28 augusti 2017. 
  4. ^ http://www.advokatsamfundet.se/Att-bli-advokat/
  5. ^ http://www.dispaschor.se/Om.aspx
  6. ^ ”Justitiekanslerns ställning och uppgifter från 1800-talet till våra dagar”. https://johanhirschfeldt.files.wordpress.com/2014/01/justitiekanslerns-stc3a4llning.pdf. Läst 23 juni 2016. 
  7. ^ Förordning (1982:327) om notarius publicus