Mil

Från Wikipedia
Version från den 20 november 2017 kl. 02.33 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 0 källor och märker 1 som döda. #IABot (v1.6.1))
För helikoptertillverkaren, se Mil (helikopter).

Mil är en längdenhet vars definition varierat och varierar beroende på plats och tidpunkt. Den ursprungliga milen var den romerska, som motsvarade tusen dubbelsteg 'mille passus' eller omkring 1 483 meter. Ordet mil kommer från latinets 'mille'=tusen. Senare etablerade ett flertal europeiska regioner egna definitioner. I Sverige och Norge är 1 mil lika med 10 kilometer.

Olika betydelser

Internationellt används ännu inom sjöfarten begreppet nautisk mil, ibland kallad sjömil, samt i USA och i Storbritannien den engelska milen, dock inte i Kanada, med flera samväldesländer.

I Sverige och Norge anges 1 mil som lika med 10 kilometer. Denna definition antogs år 1889, då metersystemet infördes i den svensk-norska unionen. I det idag dominerande enhetssystemet, Internationella måttenhetssystemet (SI), ingår meter som en grundenhet och kilometer (km) som en multipelenhet, genom att prefixet k betecknar tusen. Längdenheten mil ingår inte i SI. Före 1889 definierades en svensk mil som 18 000 alnar, vilket motsvarade 10 689 m medan en norsk mil motsvarade 11 298 m. Se även milstenar.

Måttet används främst i dagligt tal. I officiella sammanhang används istället kilometer; vägmärken är ett viktigt exempel och anledningen är bland annat att man vill undvika att förvirra internationella trafikanter. Därför finns det inga vägmärken i Sverige som sätter ut avstånd i annat än kilometer. Motorfordons bränsleförbrukning brukar dock i Sverige och Norge anges i liter per mil även i officiella sammanhang; internationellt används istället ofta enheten liter per 100 kilometer. Uttrycken milersättning och milkostnad är vedertagna i Sverige, även i lagstiftning.

Den svenska enheten mil ingår inte i förteckningen över författningsenliga måttenheter i EU-direktivet 80/181/EEG[1]. Det innebär att "mil" inte får användas som enhet i ekonomiska, hälsovårdande, skyddande eller administrativa sammanhang inom Europeiska unionen.

Svensk historik

Före år 1649 hade varje landskap en egen definition av mil. Här följer några längder för olika landskapsmil i dåvarande Sverige:

  • 1 finsk mil = ca 6 000 meter
  • 1 Smålandsmil = ca 7 000 meter
  • 1 Ångermanlandmil = 6 666 famnar = 11 875 meter
  • 1 västgötamil = ca 13 000 meter
  • 1 dalamil = ca 14 485 meter

År 1649 infördes enhetsmilen som motsvarade 10 688,54 meter (= en Upplandsmil). Den delades även in i 4 fjärdingsvägar om vardera 4 500 alnar eller 2 672 meter. En mil skulle representera avståndet mellan gästgivaregårdarna.

Genom 1665 års regelverk infördes följande definition:

1 svensk mil = 3 600 stänger = 6 000 famnar = 18 000 alnar = 36 000 fot ≈ 10 688,54 meter.

Ännu i slutet av 1700-talet kunde det dock vara oklart vad som avsågs med en mil. Abraham Hülphers skriver i sin lappmarksbeskrivning: "Miltalen inom lappmarkerna bliva ofta olika anförda, genom förvirring av gamla och nya milar, av vilka de förra enbart äro ¹/₂ milar."[2]

Från år 1889 då metersystemet slutgiltigt infördes blev 1 mil (nymil) = 1 myriameter = 10 kilometer = 10 000 meter. Denna typ av metriska mil var ett mått som antogs av den dåvarande unionen bestående av Sverige och Norge. Andra länder i världen nöjde sig med att använda kilometer. I Finland används mil (på finska peninkulma, vilket bokstavligen betyder "det avstånd på vilket en hund kan höras"[3]) ibland som namn för 10 km, dock mycket mindre än i Sverige och inte officiellt. Redan under den ryska perioden, innan metersystemet togs i bruk, var det ryska "verst" (på finska: virsta), 1 067 m, mycket vanligare.

Se även

Referenser