Miljögarantin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Miljögarantin är en garanti som Europeiska unionen fastställt i EG-fördraget i artikel (95.4). Den innebär att enskilda medlemsländer har rätt att under vissa förutsättningar ha mer långtgående miljöregler och skyddsnivåer i sin nationella lagstiftning än de som beslutas på EU-nivå. Detta var ett krav som bland andra Sverige drev då miljöregler kan ändras med kvalificerad majoritet i ministerrådet.

Avvikande nationella miljöregler måste vara motiverade utifrån

  • miljö- eller arbetsmiljöskydd
  • hänsyn till allmän moral, ordning eller säkerhet
  • skydd för människors och djurs hälsa och säkerhet eller för att bevara växter
  • skydd av nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde
  • skydd av industriell och kommersiell äganderätt.

Vid en eventuell tvist om nationella åtaganden kan EG-domstolen avgöra frågan.

Sverige och miljögarantin[redigera | redigera wikitext]

För att få behålla ett förbud mot allergiframkallande azofärger i livsmedel och mot träskyddsmedlet kreosot har Sverige åberopat miljögarantin.

Referenser[redigera | redigera wikitext]