Hoppa till innehållet

Svartmaskad falsktangara

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Mitrospingus cassinii)
Svartmaskad falsktangara
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFalsktangaror
Mitrospingidae
SläkteMitrospingus
ArtSvartmaskad falsktangara
M. cassinii
Vetenskapligt namn
§ Mitrospingus cassinii
Auktor(Lawrence, 1861)
Utbredning
Synonymer
Svartmaskad tangara (jämför Schistochlamys melanopis)

Svartmaskad falsktangara[2] (Mitrospingus cassinii) är en fågel i den nyskapade familjen falsktangaror.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Svartmaskad falsktangara är en 18 cm lång tätting med drag av både tangara och trupial. Näbben är rätt lång, slank och konformad och i ansiktet syns karakteristiskt korta och stela fjädrar. Ovansidan är svart förutom gult på hjässa och nacke, undersidan smutsgul. Ögat är tydligt gråvitt. Den är en högljudd fågel som konstant avger olika hårda och tjattrande läten.[4][5]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Svartmaskad falsktangara delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

  • Mitrospingus cassinii costaricensis - förekommer i karibiska låglandet i östra Costa Rica och västligaste Panama
  • Mitrospingus cassinii cassinii - förekommer i tropiska östra Panama till västra Colombia och västra Ecuador

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt har arten okontroversiellt placerats i familjen tangaror (Thraupidae). DNA-studier[6] pekar dock på att släktet Mitrospingus tillsammans med Lamprospiza melanoleuca och Orthogonys chloricterus utgör en egen utvecklingslinje, systergrupp till både tangaror och kardinaler, och förs allt oftare till den egna familjen Mitrospingidae.[7][8][3] Därför har också dessa arter fått nytilldelat svenskt gruppnamn, falsktangaror.[2]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Svartmaskade falsktangarorna hittas i olika sorters skogsbryn med snårig undervegetation, allra helst intill rinnande vattendrag. Den ses nästan alltid långt ner i tät vegetation, i högljudda artrena flockar. Under födosök snärter den till med vingar och stjärt.[5]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 50 000 till en halv miljon vuxna individer.[9] Den beskrivs som rätt vanlig.[10]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den amerikanske ornitologen John Cassin (1813–1869).[11] På svenska kallades arten tidigare svartmaskad tangara, men har justerats för att korrekt återspegla dess släktskap.

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Mitrospingus cassinii (på engelska). Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 11 februari 2021.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Hilty, S. L., and W. L. Brown (1986). A Guide to the Birds of Colombia. Princeton University Press, Princeton, New Jersey.
  5. ^ [a b] Ocampo, D. and A. Montoya (2020). Dusky-faced Tanager (Mitrospingus cassinii), version 1.0. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.duftan1.01
  6. ^ Barker, F.K., K.J. Burns, J. Klicka, S.M. Lanyon, and I.J. Lovette (2013), Going to Extremes: Contrasting Rates of Diversification in a Recent Radiation of New World Passerine Birds, Syst. Biol. 62, 298-320.
  7. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
  8. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  9. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.
  10. ^ Stotz, D.F.; Fitzpatrick, J.W.; Parker, T.A.; Moskovits, D.K. 1996. Neotropical Birds: Ecology and Conservation. University of Chicago Press, Chicago.
  11. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]