Monark (cykelmärke)
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Monark är ett svenskt cykelmärke. Monark är en del av företaget Cycleurope Sverige AB, som i sin tur ingår i cykelkoncernen Cycleurope AB.
Historia
Monarks cykelhistoria startade i Varberg 1908 då Birger Svensson (1883-1944) inregistrerade firman "Svenska Cykeldepoten". Svensson kom att bli känd som "Fattigpojken som blev Sveriges cykelmonark". I liten skala startades en partiaffär för cyklar under våren 1909 med arbetare Carl Bartholdsson och en springpojke. Även om en verkstad fanns påbörjades ingen egentlig verkstadsdrift förrän 1912-13, då med ett tjugotal arbetare. Framgångarna under och efter första världskriget fyllde lokalen på Kyrkogatan som köptes 1916, och 1925 var det dags att expandera med en ny fabrik i Varbergs närhet, samt ett namnbyte till "Svenska Cykelfabriken". Med filialutbyggnad och auktoriserade Monarkförsäljare expanderade Svenska Cykelfabriken till att bli ett av de tongivande företagen i Sverige, jämte Nymans Verkstäder och Husqvarna. Under 1934 firade man de 25 åren med ett namnbyte till Svenska Cykelfabriken Monark, vilket kom att ändras till AB Cykelfabriken Monark 1939.
Fabriken utvecklades till att bli en av norra Europas största tillverkare av tvåhjulingar, cyklar, mopeder och motorcyklar med en kapacitet av ca 1 000 enheter per dag.
Nymanbolagen
Vid samgåendet med Nymanbolagen i Uppsala den 1 september 1960 blev Nymanbolagen moderbolag, men Monarkgruppen var huvudägare. De båda grupperna hade då ett aktiekapital på 6 miljoner respektive 10 miljoner kronor.[1] År 1964 kom namnet att ändras till Monark Crescent AB eller MCB. Till Monark-Crescent AB kom även Monarks verksamhet i Tobo där bl.a. radioapparater och skidor tillverkades. Monarks skidor bar märket Limex men tillverkades sedan 1967 vid Edsbyverken. Monark tillverkade motorcyklar från 1920-talet och erövrade många medaljer i motocross och enduro (sixdays), bland annat genom Ove Lundell och Sten Lundin. En av de mer kända modellerna är Monark-Albin m/42.
Cycleurope
Monark hade som mest 2 000 anställda. Dock kom Monark under 1960-talet att drabbas av ekonomiska kriser. De olika verksamheterna utanför cykeltillverkningen avyttrades efter hand. Tobofabriken lades ner 1967 och Uppsalafabriken såldes till Volvo 1973. Stikkan Andersons Polar köpte Monark 1978.[2] Fabrikerna i Sydamerika avyttrades 1979. Även sportsektionen, elektroniksektionen och båtsektionen avyttrades.
Importen av asiatiska cyklar och komponenter slog ut egentillverkningen och fabriken i Varberg sysselsätter nu endast monterings- och försäljningspersonal, inalles cirka 100 personer. Cykelmärkena Monark och Crescent tillhör ännu de ledande i Sverige. Idag ingår Monarks anläggning i Varberg i Cycleurope och i den arbetar cirka 80 personer.
Kuriosa
Namnet och frontmärket Monark kom i bruk först 1917 (finns med i katalogen 1916), enligt egna källor i början på 1940-talet. De tidigare modellnamnen var Krünen för herrcyklarna och Mode för damcyklarna. Namnet Mode bibehölls på vissa modeller ända in på 1930-talet.
Se även
Referenser
Noter
- ^ Panorama 60 - en bokfilm från Bonniers Folkbibliotek, red. Per-Erik Lindorm, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1960 s.163
- ^ Spekulanterna – ABBA och Kuben
Vidare läsning
- Isaksson Ture, Karlsson Gunder, Carlsson Gunnar, red (2007). En cykelfabrik och alla dessa Monarkare: en viktig del av Varbergs utveckling 1908-2008. [Varberg: Gunnar Carlsson]. Libris 10808603. ISBN 978-91-633-1562-6 (inb.)
- Monark 100 år: färg fest & framgångar. Varberg: Varbergs idrottshistoriska förening. ????-????. Libris 11357545