Motorbromsning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Vid motorbromsning[1] används motorn istället för, eller tillsammans med färdbromsen för att minska ett fordons hastighet. Motorbromsning spar på färdbromsen och minskar risken för överhettning av bromsarna i långa nedförsbackar, dessutom minskar motorbromsning bränsleåtgången en aning i modena motorer eftersom bränsletillförseln helt stängs av när motorn snurrar fortare än 1 500 varv/minut [2] utan gaspådrag. Vid motorbromsning är bränsleförbrukningen därför noll i bilar med insprutningsmotor[3].

Varför bromsar motorn?[redigera | redigera wikitext]

En fyrtakts diesel- eller bensinmotor[4] har fyra faser, insugsfas då luft och bränsle sugs in i cylindern, kompressionsfas då bränsleblandningen kompimeras, förbränningsfas då bränsleblandningen förbränns under stor volymökning och slutligen en utblåsningsfas då de förbrända avgaserna blåses ut i avgasröret. I alla faser utom förbränningsfasen åtgår mer eller mindre energi, i förbränningsfasen ger motorn däremot ifrån sig energi. Vid motorbromsning miskas bränsletillförseln, i moderna motorer stängs den helt av, samtidigt stryps lufttillförseln. När motorn i insugsfasen inte får luft krävs det energi för att dra runt den. i kompressionsfasen komprimeras den luft som motorn lyckades suga i sig, även här åtgår en hel del energi, men eftersom inget eller mycket lite bränsle följt med in i motorn uteblir energitillförseln i förbränningsfasen och motorn bromsar. Bromseffekten blir större ju högre varvtal motorn har. En dieselmotor ger sämre motorbroms när man bara släpper gasen utan att växla ner eftersom den normalt arbetar vid lägre varv, därför måste man växla ner för att få en bra bromseffekt. När bränsletillförseln stängts av vet inte motorn om det är diesel eller bensin den inte får och båda typerna ger ungefär samma motorbroms vid samma varvtal.

Tunga fordon[redigera | redigera wikitext]

På lastbilar och bussar brukar man ha en avgasbroms[5] som "stänger" avgasröret och därmed gör motorbromsen mer effektiv genom att även utblåsningsfasen bromsas.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”EcoDriving – Motorbromsa, Tomgångskörning-Körkortskolan.se”. www.korkortskolan.se. http://www.korkortskolan.se/korkortsteori/ecodriving-sparsam-korning. Läst 10 juli 2017. 
  2. ^ ”Drar motorbromsning mindre?”. Aftonbladet.se. 26 januari 2007. http://www.aftonbladet.se/bil/bossebildoktorn/fragabildoktorn/article479476.ab. Läst 11 juli 2013. 
  3. ^ Trafikverket. ”Motorbromsa” (på sv). Trafikverket. http://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/Dina-val-gor-skillnad/Sparsam-korning/sa-kor-du-sparsamt/motorbromsa/. Läst 10 juli 2017. 
  4. ^ ”Ottos fyrtaktsmotor”. https://www.fs.isy.liu.se/Edu/Courses/EngineHistory/Presentations/ch9.pdf. Läst 10 juli 2017. 
  5. ^ ”Bromsar”. www.lastbilsteori.se. http://www.lastbilsteori.se/funk-bromsar.html. Läst 10 juli 2017.