Munskydd (sjukvård)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Munskydd
Operationspersonal i munskydd vid operation
Amerikanskt myndighetsanslag för att uppmärksamma skillnad mellan munskydd och ansiktsskydd.[1]

Munskydd, också kirurgiskt munskydd eller kirurgmask, är ett skydd av (normalt) papper för engångsbruk, som främst är avsett att minska utsläppsmängden av mikroorganismer i en persons utandningsluft. Munskydd används också, särskilt i vissa östasiatiska länder, som inandningsskydd mot dammpartiklar i förorenad luft. Ett munskydd täcker mun och näsa samt haka.

Munskyddets funktion som mikroorganismbarriär är att därvid dämpa spridning av virusrika eller bakterierika droppar och smådroppar i aerosol, som bildas vid infektioner i luftvägarna som influensa och förkylning och som lämnar kroppen vid utandning, hosta eller nysningar. Munskydd användes yrkesmässigt inom sjuk- och tandvård, till exempel vid operationer.

Munskydd har av tradition ofta använts av allmänheten i vissa östasiatiska länder som Kina, Japan och Sydkorea, särskilt i tider med luftspridda infektioner eller i tider av hög luftförorening. Användning i Europa och USA som allmänt skyddsmedel har varit mycket mer begränsad, men diskuterats mer allmänt under coronaviruspandemin 2019–2020.[2] Vissa smittskyddsmyndigheter, såsom amerikanska Centers for Disease Control and Prevention har kommit fram till att rekommenderara användning i vissa situationer vid nära kontakt med andra, framför allt inomhus. Andra har intagit en skeptisk hållning till allmän användning och fokuserat på andra sätt att minska smittspridning. Också Världshälsoorganisationen avstod vid utbrottet av coronavirusepidemin att rekommendera allmänt användande av munskydd, utanför sjukvård, omsorg och liknande.

Spridning av mikroorganismer i utandningsluft[redigera | redigera wikitext]

Den tyske bakteriologen Carl Flügge var den förste som 1899 visade på att mikroorganismer i aerosoler i utandningsluft var aktiva i att sprida sjukdomar. Under första delen av 1900-talet användes begreppet "Flügge droplet" ibland för aerosolpartiklar som var tillräckligt stora för att inte torka ut fullständigt, ungefär sådana som är större än 100 μm.[3]I

Användningen av munskydd under coronaviruspandemin 2019–2020[redigera | redigera wikitext]

Under Coronaviruspandemin 2019–2020 har munskydd kommit till bred användning i de länder i Östasien där vanan tidigare funnits, både i lokaler där människor möts och i offentliga rum. I andra länder har det kommit till användning i varierande utsträckning.

Skillnad mellan munskydd och andningsskydd[1][redigera | redigera wikitext]

Medan munskydd främst avser utandningsluft, är andningsskydd och skyddsmasker avsedda som skydd mot att inandas skadliga partiklar, respektive skadlig gas. Ett ansiktsskydd är tillverkat av beständigare material än (tunt) papper, sluter tätt till ansiktet och har en filtreringsfunktion för luft som ska andas in.

Funktion / Produkt Munskydd
(också benämnt kirurgiskt munskydd
Andningsskydd
Avsett ändamål Vätskeresistent, ger bäraren skydd mot större droppar och stänk.
Skyddar den utomstående från bärarens utandningsluft.
Minska bärarens exponering för partiklar, inklusive stora droppar och aerosol.
Anslutning till ansiktet Löst anslutande. Tätt anslutande.
Krav på kontroll av tät anslutning. Nej Ja, krävs vid varje enskilt anbringande.
Filtrering Ej betraktat som inandningsskydd. Ger inte bäraren skydd mot små luftburna partiklar. Filtrerar minst 95 % av luftburna, stora och små, partiklar.
Läckage Läcker runt om kanterna, när bäraren andas. Om andningsskyddet är korrekt påsatt och bärs korrekt,
är läckaget runt maskens kanter obetydligt.
Användningsbegränsning Engångsmaterial. Slängs efter varje enskilt användningstillfälle. Ska idealiskt slängas efter varje enskild användning.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se också[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Understanding the Difference, Broschyr utgiven av Centers for Disease Control and Prevention och National Institute for Occupational Safety and Health, USA
  2. ^ Why Wearing a Face Mask Is Encouraged in Asia, but Shunned in the U.S. i Time den 11 mars 2020
  3. ^ Hare, R. (1964-03-01). ”The transmission of respiratory infections”. Proceedings of the Royal Society of Medicine 57 (3): sid. 221–230. doi:10.1177/003591576405700329. ISSN 0035-9157. PMID 14130877.