Muskelcell

Från Wikipedia
Hjärtmuskelceller i mikroskop. De mörka prickarna är cellkärnorna.

Muskelcellen eller myocyten är den celltyp som skelettmuskler, hjärtmuskler och den glatta muskulaturen delvis består av.

Varje muskelcell utgör en muskelfiber, som innehåller myofibriller, som i sin tur innehåller långa kedjor av sarkomerer vilket är den enhet i cellen som gör så cellen kan dra ihop sig vilket är själva förutsättningen för muskelarbete.

Muskelceller bildas ur myoblaster.

Olika muskelceller[redigera | redigera wikitext]

Det finns tre olika sorters muskelceller, som delar många drag men även till stor del är olika:

Skelettmuskelceller Hjärtmuskelceller Glatta muskelceller
Plats Skelettmuskulatur Hjärtats muskulatur Kärlväggar, mag-tarmkanalen, iris
Cellform Långa cylindrar Korta grenade cylindrar Avlånga spolar
Cellängd 100 µm – 30 cm 50–100 µm 30–200 µm
Strierade Ja Ja Nej
Cellkärnor Flera, intill sarkolemmat En cellkärna nära
mitten av cellen
En cellkärna,
nära mitten av cellen
Relaterad bindvväv Endomysium, perimysium,
epimysium
Endomysium Endomysium
Sarkoplasmatiskt retikulum (SR) Har gott om SR Har en del SR Har väldigt lite SR
Gap Junctions/
glansstrimmor
(GJ)
Har inga Har GJ GJ sällsynt
Reparationsförmåga Begränsad, framförallt bildning
av fibros.
Begränsad, framförallt bildning
av fibros.
Relativt god regenerations-
förmåga
Ca2+-källa Sarkoplasmatiska retikulum Sarkoplasmatiska retikulum och
extracellulära koncentrationer.
Främst extracellulära
koncentrationer.
Innervering och
kontroll
Somatiska motorfibrer
frivilligt styrda)
Autonoma fibrer
(retledningssystemet
Autonoma fibrer
Kräver nervstimulans
för kontraktion?
Ja Nej Nej

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Myocyte, 13 december 2008.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]