Mälardalens tegelbruk

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Fulltegel märkt "MÄLARDALEN 1.6" på koppytan. 1.6 är viktbeteckning för 1,41 - 1,60 volymvikt kg/dm³.

Mälardalens tegelbruk (AB Mälardalens tegelbruk) var ett aktiebolag med aktiekapitalet 1 628 000 kr som bildades den 31 januari 1914 genom sammanslagning av dessa 14 tegelbruk i Mälardalen: Fittja tegelbruk, Frösåkers tegelbruk, Hallsta tegelbruk, Hillevikens Tegelbruk, Ilända tegelbruk, Kiholms tegelbruk, Kvicksunds tegelbruk, Lerviks tegelbruk, Lina tegelbruk, Lindö, Sundby tegelbruk, Stenby, Torsätra och Viksunds tegelbruk. I samband med sammanslagningen lades flera mindre lönsamma tegelbruk ned. Som mest ägde företaget 24 tegelbruk och några arrenderades. Redan år 1911 hade Mälardalens Tegelbruksförening bildats, med syfte att bruken inte skulle sälja tegel under ett visst minimipris.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

År 1915 ökades aktiekapitalet till 2 028 000 kr.[2] År 1916 var endast fem av bolagets tegelbruk i drift på grund av lågkonjunkturen.[3] AB Mälardalens tegelbruk förvärvades 1917 av Kreuger & Toll och ägde då 17 tegelbruk: Broby tegelbruk, Fittja tegelbruk, Hallsta, Hilleviken, Ilända, Kiholms tegelbruk, Kvicksund, Lerviks tegelbruk, Lina tegelbruk, Lindö, Nora, Rimbo, Stenby, Sundby, Tappsunds tegelbruk, Valla och Viksund.[4] År 1918 hade bolaget 11 tegelbruk igång och sålde ca 20 miljoner murtegel + klinttegel, 1,7 miljoner taktegel och 1 miljon rör + håltegel. Bruttoinkomsterna var 477 828 kr.[5] År 1923 inköptes Brogårds tegelbruk för 175 000 kr samt Röbo tegelbruk, Frösåker tegelbruk och Bergsbrunna tegelbruk. Samma år ökades aktiekapitalet till 2 740 500 kr. Mälardalens tegelbruk ägde år 1925 21 tegelbruk. År 1928 var aktiekapitalet 2 665 500 kr. År 1932 var endast sex av de 18 tegelbruken i drift på grund av lågkonjunkturen. År 1934 såldes 3 bruk( Tappsund, Viksund och Kvicksund) och 3 bruk lades ner (Frösåker, Hilleviken och Lervik).[6] År 1935 var de ägda tegelbruken följande: Bergsbrunna, Broby tegelbruk, Brogårds tegelbruk, Fittja tegelbruk, Husby tegelbruk, Ilända tegelbruk, Kiholms tegelbruk, Lina tegelbruk, Nora, Näsby, Rimbo, Röbo, Valla.[7] År 1937 utgjorde produktionen ca 29 miljoner murtegel, samt 1,2 miljoner taktegel och ca 1 miljon rör.[8] År 1942 hade antalet bruk minskat till 11. Produktionen var drygt 30 miljoner murtegel, takpannor och rörtegel 1925 och 50 miljoner 1945. Största bruken var Lina, Bergsbrunna, Brogård, Husby och Röbo. Kreuger & Toll sålde verksamheten 1934 till jägmästare Arvid Carlander. Under slutet av 1930-talet och början av 1940-talet byggdes flertalet bruk om till vinterdrift[9]. År 1943 hade Mälardalens tegelbruk sammanlagt 15 ringugnar och 2 flamugnar, 10 av bruken hade eldrift och 3 av bruken hade ångdrift. År 1947 var antalet tegelbruk 12 och bolaget köptes av KF den 1 januari.[10] och insorterades under AB Gustavsbergs fabriker. År 1950 hade bolaget 450 arbetare och 50 tjänstemän. År 1951 köptes Ådalens tegelbruk in. Bolaget ägde även ett tegelbruk långt utanför Mälaren, Fjärdviks tegelbruk i Ångermanland (inköpt 1956, avyttrat på 1960-talet). Ilända tegelbruk byggdes om kraftigt år 1957 och var år 1958 det mest mekaniserade tegelbruket. År 1962 var även Bergsbrunna tegelbruk högautomatiserat, 3 personer skötte hela processen.[11] År 1969 tillverkade 40-50 anställda vid Bergsbrunna 18-20 miljoner fasadtegel och 23 anställda vid Röbo tillverkade 5 miljoner fasadtegel. Från 1960-talet dalade tegelmarknaden och på 1970-talet fanns bara två bruk kvar i bolagets ägo. År 1984 såldes det sista, Haga tegelbruk, till Strå Kalkbruk.

Bränder

Lina tegelbruk brann ner den 1/2 1947. Röbo tegelbruk brann ner den 17/5 1955 men byggdes upp igen och var i drift 1957. Moderniseringen gjorde att personalen kunde minskas från 44 till 24 man.

Kammartorka

En sådan togs i drift vid Röbo tegelbruk år 1950, Bergsbrunna tegelbruk och Rimbo år 1952, Broby Tegelbruk och Brogårds tegelbruk år 1953, och vid Ådalen år 1955.[12]

Fasadtegel[redigera | redigera wikitext]

År 1950 svarade Mälardalens 12 tegelbruk för 50 % av landets fasadtegelproduktion. 60 % av företagets produktion var gult och 40 % var rött tegel. Ytbehandling: rött tegel: slätt, sandat, valsat och räfflat, gult: slätt, chamotterat, sandat och räfflat. År 1953 levererade Mälardalens tegelbruk 27 miljoner fasadtegel vilket var 30 % av Sveriges produktion.[12]

Följande typer av fasadtegel tillverkades år 1957: Bergsbrunna och Röbo obehandlad, chamotterad, räfflad, sandad och valsad. Broby tegelbruk endast chamotterad. Brogårds tegelbruk sandad och chamotterad. Husby tegelbruk obehandlad, sandad och valsad. Ådalens tegelbruk endast räfflad. Lina tegelbruk; obehandlad, sandad, räfflad och valsad.

Annan verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Bolaget var också från 1947 en av huvudägarna i AB Centrifugalrör i Oxelösund som tillverkade gjutna rör för vatten och avlopp. Bolaget ägde också 61,25 % av aktierna i Tegelbrukens Försäljnings AB. Bolaget ägde även några bogserbåtar, bland dem fanns Mälardalen I (1920–1934), Mälardalen II (1917–1924 respektive 1923–1956) och Vulcan (1930–1934).

Företagets tegelbruk (urval)[redigera | redigera wikitext]

(I alfabetisk ordning). Samt den märkning som tegelbruket använde på en del av sina produkter, samt färg på teglet.

Arbetare vid tegelbruket omkring 1902.
Arbetare vid Lövsta tegelbruk 1915.

Byggnader med fasadtegel från Mälardalens tegelbruk.[redigera | redigera wikitext]

Näckroskyrkan Råsunda, rött sandat 19-hålstegel 250x120x65mm. S:t Eriks katolska skola Enskede, gult chamotterat 19-hålstegel 250x120x75mm. Bostadshus spelmansgatan Borlänge, brunt borstat 19-hålstegel 250x120x75mm.[14] Se även under Lina tegelbruk.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Tegelproduktion år 1949[redigera | redigera wikitext]

I antal miljoner tegel.

  • Bergsbrunna Gult fasadtegel 6,0. Helårsdrift. Storrums- + kammartorka.
  • Broby Mellanväggsplattor 0,7. 10-månadersdrift. Storrumstorka
  • Brogård. Gult och rött fasadtegel 5,0 Helårsdrift. Storrumstorka.
  • Fittja. Murtegel 2,7. Sommarbruk. Friluftstorka.
  • Husby Rött fasadtegel 5 Murtegel 4 Helårsdrift. Storrumstorka.
  • Ilända Murtegel 3,5 Sommarbruk. Friluftstorka.
  • Lina Rött fasadtegel 6,0 Helårsbruk. Kammartorka.
  • Nora Murtegel 3,0 Sommarbruk. Friluftstorka.
  • Näsby Murtegel 2,0 Sommarbruk. Friluftstorka
  • Rimbo Mur- och taktegel 2,5 8-månadersdrift. Strorrums- + friluftstorka.
  • Röbo Gult fasadtegel 6,0 Helårsdrift. Storrums- + kammartorka.
  • Valla Rött fasadtegel 2,5 Sommarbruk. Friluftstorka.

Mälardalens tegelproduktion 1925[redigera | redigera wikitext]

Planerad tegeltillverkning 1925 (antal i miljoner).[15]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tegel, 1914.
  2. ^ Handelsregister, 1915.
  3. ^ Aftonbladet 24 mars, 1919.
  4. ^ Sveriges Handelskalender, 1919.
  5. ^ Svensk Handelstidning 1919.
  6. ^ styrelseberättelse
  7. ^ STIF medlemsförteckning den 1 november, 1935
  8. ^ Tegel nr5, 1937.
  9. ^ Svd 1946-12-21
  10. ^ Svenska Dagbladet, 2 februari, 1947
  11. ^ Svenska Dagbladet 1962-05-19
  12. ^ [a b] verksamhetsberättelse
  13. ^ Aftonbladet 13 mars, 1923
  14. ^ Reklamblad från Mälardalens tegelbruk.
  15. ^ Kulturhistoriska Forskningsinstitut: Ur protokollsböckerna för AB Mälardalens Tegelbruk.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mälardalens_tegelbruk&oldid=54552865”