Nefertiti

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om drottningen Nefertiti. Se även Nefertiti (musikalbum) och Nefertiti (nattklubb)
Nefertiti
Nefertiti
med hieroglyfer
X1
N35
N5
M17 F35 F35 F35 F35 M18 X1
Z4 B1
Nofretete Neues Museum.jpg
Byst av Nefertiti i Neues Museum i Berlin.
Succession Egyptens artonde dynasti
Gemål Akhenaten
Barn Meritaton
Meketaten
Ankhesenamon
Neferneferuaten
Neferneferure
Setepenre
Född ca 1370 f.Kr.[1]
Död ca 1330 f.Kr.[1]
Akhenaten och Nefertiti med sina barn från ca 1340 f.Kr. och upphittad i El-Amarna.

Nefertiti ('Skönheten har anlänt'[2]), född runt 1370 f.Kr.,[1] död runt 1330 f.Kr.,[1] var en drottning under Egyptens artonde dynasti och var hustru till farao Akhenaton.[3] Nefertiti är en av de mest kända kvinnorna från den antika världen, och hon har möjligen varit regent efter sin man.[4] Nefertiti tros blivit ungefär 35 år gammal.[5]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Under Akhenatons femte regeringsår flyttade hela hovet till den nya huvudstaden Akhetaton i El-Amarna.[3] Efter att Akhenaton upphöjt guden Aton över alla de tidigare gudarna fick Nefertiti en ceremoniell religiös position, och bilder på kungafamiljen blev en viktig del i den nya kulten.[3] T ex väggarna i Aton-templet i Karnak var dekorerade med relief där Akhenaten, Nefertiti och dess barn offrar till Aton,[6] och i El-Amarna avbildas Akhenaten, Nefertiti och Meritaton med offergåvor till Aton.[7]

Efter Akhenatons tolfte år som regent minskar de historiska källorna om Nefertiti,[8] men så sent som Akhenatons sextonde år nämns Nefertiti i inskriptioner där hon tituleras som Akhenatons drottning.[9][8] Nefertiti är möjligen den egyptiska änkedrottning som efter Akhenatons död skrev ett brev till hettiternas kung Suppiluliuma och bad honom sända en prins för att gifta om sig med.[10][3] Efter Nefertitis död finns det även tecken på att hennes äldsta dotter Meritaton tog över rollen som drottning.[3] En annan av hennes döttrar, Ankhesenamon, gifte sig med Tutankhamon och blev hans drottning.[3]

Det finns flera teorier om att det är Nefertiti som under annat namn var regenten Smenkhkare, som efterträdde Akhenaten.[8][11][12][10]

En betydande anledning till att Nefertiti är mycket omskriven har sitt ursprung i den berömda byst av henne som hittades 1912[13] och finns i Neues Museum i Berlin. Äktheten av bysten är ifrågasatt,[2][13][14] men datortomografi av bysten har visat att kalkstenskärnan är skulpterad med en precision som kräver mer arbete än vad som är sannolikt att en förfalskare skulle investera i.[15]

Släktrelationer[redigera | redigera wikitext]

Det är mycket som inte är känt kring Nefertitis ursprung, och det är inte känt vilka Nefertitis föräldrar var.[4] Det finns indicier som tyder på att hon var dotter till Ay, som senare blev farao.[16][4] Om hon var dotter till Ay, var hennes biologiska mor sannolikt inte drottning Tey.[4] Det finns även teorier om att Nefertiti var dotter till farao Amenhotep III och Tiye, vilket skulle innebära att hon var syster till Akhetaton.[4][17] Detta skulle även innebära att hon var Tutankhamons mor.[17] Dock är hon inte titulerad som konungadotter vilket gör denna teori mindre sannolik.[4] En annan teori som delvis bygger på betydelsen av namnet Nefertiti (Skönheten har anlänt) identifier Mitannis prinsessa Tadukhipa som Nefertiti.[18] Hon kan ha varit en ättling till drottning Ahmose-Nefertari.[4]

Tillsammans med Akhenaten tros Nefertiti ha fött minst sex döttrar; Meritaton, Meketaten, Ankhesenamon, Neferneferuaten, Neferneferure och Setepenre.[4] Det är även tänkbart att hon födde ytterligare minst ett barn, som möjligen kan vara Tutankhamon.[10]

Gravplats[redigera | redigera wikitext]

Nefertitis gravplats är inte känd, men i juli 2015 presenterade den engelska egyptologen Nicholas Reeves en teori om att Nefertiti ligger begravd i Tutankhamons grav KV62 i Konungarnas dal. Teorin bygger på studier av strukturen i väggarna i Tutankhamons gravkammare där indikationer på två hittills okända dörrar har upptäckts. Den förmodade dörren på norra väggen tros leda till Nefertitis gravkammare och den förmodade dörren på västra väggen tros leda till ett förvaringsrum.[19][20] Mätningar med georadar i november 2015 av ett japanskt team visade att det sannolikt finns öppna utrymmen bakom de två väggarna.[21] Mätningarna visade även att det sannolikt finns både organiskt och metalliskt material i hålrummen bakom väggarna.[22] Trovärdigheten i dessa mätningar har blivit ifrågasatta, och en andra radarmätning utfördes i mars 2016 arrangerad av National Geographic men resulterade inte i några bevis för håligheter bakom väggarna.[23]

Det finns även teorier som stödjer att mumien The Younger Lady som hittades i KV35 kan vara Nefertiti. Inte minst på grund av de visuella likheterna mellan mumien och den byst av Nefertiti som finns på Neues Museum i Berlin.[24][8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Notes, Renzhi (2016) (på engelska). Mobile Book: Berlin. Lulu.com. https://books.google.se/books?id=YPVbCAAAQBAJ&lpg=PT128&dq=Nefertiti%201370%201330&hl=sv&pg=PT128#v=onepage&q&f=false/ 
  2. ^ [a b] ”Is this Nefertiti – or a 100-year-old fake?” (på engelska). Guardian News. https://www.theguardian.com/artanddesign/2009/may/07/nefertiti-bust-berlin-egypt-authenticity. Läst 11 september 2017. 
  3. ^ [a b c d e f] Schulz, Regine (1998). ”Echnatos religiösa revolution”. Egypten Faraonernas värld. H.F. Ullman. sid. 149. ISBN 3-8290-3042-8. http://www.bokus.com/bok/9783848007851/egypten-faraonernas-varld/ 
  4. ^ [a b c d e f g h] ”Nefertiti” (på engelska). Ancient Egypt Online. http://www.ancientegyptonline.co.uk/nefertiti.html. Läst 13 september 2017. 
  5. ^ ”The mummy Cairo CG 61072 “Younger Lady from KV 35” (på engelska). Yearbook of Physical Anthropology. "Volume 159". Wiley Periodicals, Inc. January 2016. sid. 225–227. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ajpa.22909/full 
  6. ^ Schulz, Regine (1998). ”Aton-templet i Karnak - försök till en ny arkitektur”. Egypten Faraonernas värld. H.F. Ullman. sid. 165. ISBN 3-8290-3042-8. http://www.bokus.com/bok/9783848007851/egypten-faraonernas-varld/ 
  7. ^ Schulz, Regine (1998). ”Templen i Amarna - solhelgedomar och kungakult”. Egypten Faraonernas värld. H.F. Ullman. sid. 201. ISBN 3-8290-3042-8. http://www.bokus.com/bok/9783848007851/egypten-faraonernas-varld/ 
  8. ^ [a b c d] ”Nefertiti, p2” (på engelska). Ancient Egypt Online. http://www.ancientegyptonline.co.uk/nefertiti2.html. Läst 13 september 2017. 
  9. ^ ”Akhenaten: Egyptian Pharaoh, Nefertiti's Husband, Tut's Father” (på engelska). Live Science. https://www.livescience.com/39349-akhenaten.html. Läst 12 september 2017. 
  10. ^ [a b c] ”The End of the Amarna Period” (på engelska). BBC. http://www.bbc.co.uk/history/ancient/egyptians/amarna_01.shtml. Läst 13 september 2017. 
  11. ^ ”Semenkhkare (about 1337-1334 BC)” (på engelska). Copyright © 2000 University College London. http://www.ucl.ac.uk/museums-static/digitalegypt/chronology/semenkhkare.html. Läst 9 januari 2016. 
  12. ^ ”New Kingdom, Dynasty XVIII, Smenkaure” (på engelska). © 2003 - 2004 r. fingerson. http://www.phouka.com/pharaoh/pharaoh/dynasties/dyn18/11neferneferuaten.html. Läst 9 januari 2016. 
  13. ^ [a b] ”Nefertiti bust may be a fake: art historians” (på engelska). CBCnews. http://www.cbc.ca/news/entertainment/nefertiti-bust-may-be-a-fake-art-historians-1.776435. Läst 11 september 2017. 
  14. ^ ”Secrets: Nefertiti” (på engelska) (video). Smithsonian Channel. https://www.vudu.com/movies/#!content/612642. Läst 11 september 2017. 
  15. ^ ”Nefertiti's 'hidden face' proves Berlin bust is not Hitler's fake” (på engelska). Science News. Arkiverad från originalet den 4 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120704110319/http://www.monstersandcritics.com/science/news/article_1473370.php/Nefertiti_s_hidden_face_proves_Berlin_bust_is_not_Hitler_s_fake. Läst 12 september 2017. 
  16. ^ ”New Kingdom, Dynasty XVIII, Ay” (på engelska). © 2003 - 2004 r. fingerson. http://www.phouka.com/pharaoh/pharaoh/dynasties/dyn18/13ay.html. Läst 9 januari 2016. 
  17. ^ [a b] ”Kinship and Pathology in King Tutankhamun's Family” (på engelska). American Medical Association. https://jama.jamanetwork.com/data/Multimedia/joc05008int/index.html. Läst 19 mars 2016. 
  18. ^ ”Was Princess Tadukhipa Of The Mitanni Kingdom Queen Nefertiti?” (på engelska). ANCIENT PAGES. http://www.ancientpages.com/2016/03/15/was-princess-tadukhipa-of-the-mitanni-kingdom-queen-nefertiti/. Läst 13 september 2017. 
  19. ^ ”Has Nefertiti's tomb finally been found?” (på engelska) (html). CNN. http://edition.cnn.com/2015/08/11/africa/nefertiti-tomb-tutankhamun/. Läst 19 augusti 2015. 
  20. ^ ”The Burial of Nefertiti?” (på engelska) (html). Nicholas Reeves. https://www.academia.edu/14406398/The_Burial_of_Nefertiti_2015_. Läst 19 augusti 2015. 
  21. ^ ”Radar Scans in King Tut’s Tomb Suggest Hidden Chambers” (på engelska) (html). National Geographics. http://news.nationalgeographic.com/2015/11/151128-tut-tomb-scans-hidden-chambers/. Läst 29 november 2015. 
  22. ^ ”Mysterious Hidden Chambers Found in King Tut’s Tomb” (på engelska). Time Inc. http://time.com/4263058/discovery-two-chambers-king-tut/. Läst 18 mars 2016. 
  23. ^ ”In Egypt, Debate Rages Over Scans of King Tut's Tomb” (på engelska) (html). National Geographics. http://news.nationalgeographic.com/2016/05/160509-king-tut-tomb-chambers-radar-archaeology/. Läst 14 oktober 2016. 
  24. ^ ”DO WE HAVE THE MUMMY OF NEFERTITI?” (på engelska). Marianne Luban ©1999. http://www.oocities.org/scribelist/do_we_have_.htm. Läst 21 mars 2016. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]