Niclas Persson Tenhuinen
| Niclas Persson Tenhuinen | |
 | |
| Född | 19 december 1967 Fryksände, Sverige |
|---|---|
| Nationalitet | Svensk |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildning | Fil. kand. i social och ekonomisk historia, ämneslärare i historia, religion och geografi |
| Utbildad vid | Uppsala, Göteborgs, Karlstads och Jyväskylä universitet |
| Sysselsättning | Författare, forskare, debattör |
| Make | Nanna Huolman |
| Redigera Wikidata | |
Stefan Niclas Persson Tenhuinen, född 19 december 1967 i Fryksände, är en svensk forskare, författare, debattör och lärare. Han är bosatt i Torsby och Västra Frölunda.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Persson Tenhuinen har bedrivit universitetsstudier i historia, kulturgeografi och de latinamerikanska och finsk-ugriska kulturerna vid Uppsala universitet, Göteborgs universitet och Karlstads universitet. Han är sedan 1996 ämneslärare i historia, religionsvetenskap och geografi med examen från Uppsala universitet och blev 1999 filosofie kandidat i social och ekonomisk historia vid Karlstads universitet. Persson Tenhuinen har också studerat finsk historia vid Jyväskylä universitet.
Han arbetade under perioden 1994-2004 som antikvarie vid Torsby Finnkulturcentrum, nuvarande Torsby Finnskogscentrum, en forskningsfilial under Värmlands Museum samt har arbetat som historiekonsult.[1]
Persson Tenhuinen har från mitten av 1990-talet bedrivit forskning om den skogsfinska kulturen i Sverige och Norge, främst i gränsområdet i Värmland i Sverige och Innlandet (tidigare Hedmark) i Norge, men även Rautalampi, Finland. Arbetet har resulterat i flera forskningsprojekt och publikationer genom samarbeten med andra författare och forskare. Forskningsprojekten Skogsfinska släktnamn i Skandinavien[2] och Folkmängden på Finnskogarne[3] (studier i hur den skogsfinska befolkningen i den norsk-svenska finnskogen utvecklats sedan migrationens början under sent 1500-tal) är två av de mest betydelsefulla arbetena.
Persson Tenhuinen tog tillsammans med den norske forskaren Jan Myhrvold initiativ till och driver ett större projekt i genetisk genealogi. DNA från dagens skogsfinska ättlingar kartläggs och jämförs med dagens ättlingar i östra Finland där släktnamnet ger en viktig hjälp och är ett värdefullt instrument för analys.[4] Projektet är beskrivet i Karin Bojs och Peter Sjölunds bok Svenskarna och deras fäder de senaste 11 000 åren från 2016.[5]
En annan uppgift har varit att kartlägga migrationsprocessen på mikronivå under perioden 1580-1640 samt släktrelationer mellan östra Finland och finnmarkerna i Skandinavien.
Persson Tenhuinen har tillsammans med Anna Ø. Forsberg gett ut ett större antal böcker om den skogsfinska kulturen sedan 1996 på förlaget Veidarvon.[6]
Persson Tenhuinen har under perioden 2000-2021 varit ledamot i Solør-Värmland Finnkulturförening (bildat 1958) styrelse, därav sju år som ordförande.[7] Han är sedan 2021 hedersledamot.[8] Han satt i Torsby kommuns kommunstyrelse 2014–2018 för Socialdemokraterna.
Under senare år har Persson Tenhuinen varit synnerligen drivande i frågan om att politisera de skogsfinska ättlingarnas intressen i frågor om identitet, historia och släktnamn. En fråga, som han blivit talesperson för, har varit rätten för de skogsfinska ättlingarna att återta de skogsfinska släktnamnen. Han har själv återtagit sin morfars skogsfinska släktnamn Tenhuinen.
Persson Tenhuinen har också varit drivande i bildandet av Förbundet Skogsfinnars Intressen i Sverige.[9][10] Persson Tenhuinen var tidigt deltagande i diskussionen kring Finnskogen som världsarv.[11]
Hans akademiska forskningsämne är Carl Axel Gottlunds möte med skogsfinnarna i Värmland och Norge - i skuggan av stormaktspolitiken.
Familj[redigera | redigera wikitext]
Niclas Persson Tenhuinen är sedan 2021 gift med filmregissören Nanna Huolman.
Ledamotskap[redigera | redigera wikitext]
- 2021 - Förbundet Skogsfinnars Intressen i Sverige (initiativtagare)
- 2000 - Solör-Värmlands Finnkulturförening
- 1995 - Gottlundssällskapet (initiativtagare)
- 2012 - FINNSAM
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Carl Axel Gottlund – Dagbok över mina vandringar i Wermlands och Solørs finnskogar 1821 – jubileumsutgåva. (med Anna Forsberg) (2021)
- C. A. Gottlunds samlade nedteckningar av finska släktnamn i husförhörslängderna 1819-1827 för Gräsmark, Fryksände, Norra Ny, Östmark och Dalby församlingar. (med Anna Forsberg) (2021)
- Skogsfinska släktnamn i Skandinavien. (med Gabriel Bladh och Jan Myhrvold) (Universitetsrapport) (2009)
- Segerstedts samling – Skogsfinnarna i Skandinavien. (red. M. Wedin) (2006)
- C.A. Gottlunds "Folkmängden på finnskogarne" fra 1823. (med Jan Myhrvold) (Universitetsrapport) (2004)
- Finska släktnamn i Fryksände och Östmarks kyrkoböcker 1707-1803. (2004)
- Carl Axel Gottlunds förteckning över familjenamnen på de svenska och norska finnskogarna : en dokumentation 1817-1823. (med Anna Forsberg) (2003)
- C. A. Gottlunds nedteckningar av finska släktnamn i husförhörslängderna 1819-1823 för Gräsmark församling. (med Anna Forsberg) (2002)
- C. A. Gottlunds nedteckningar av finska släktnamn i husförhörslängderna 1820-1825 för Dalby församling. (med Anna Forsberg) (2002)
- C. A. Gottlunds nedteckningar av finska släktnamn i husförhörslängderna 1820-1824 för Fryksände församling. (med Anna Forsberg) (1999)
- C. A. Gottlunds nedteckningar av finska släktnamn i husförhörslängderna 1820-1825 för Norra Ny församling. (med Anna Forsberg) (1999)
- C. A. Gottlunds nedteckningar av finska släktnamn i husförhörslängderna 1821-1827 för Östmark församling. (med Anna Forsberg) (1996)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”VärmlandsAnor 1996:4”. Värmlands Släktforskarförening. 9 maj 1996. sid. 19. http://start.varmlandsrotter.se/wp-content/uploads/2017/01/va1996_4.pdf. Läst 1 mars 2022.
- ^ ”Skogsfinska släktnamn i Skandinavien”. Karlstads Universitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:278627/FULLTEXT01.pdf. Läst 1 mars 2022.
- ^ ”C. A. Gottlunds "Folkmängden på finnskogarne" från år 1823”. Høgskolen i Hedmark. https://brage.inn.no/inn-xmlui/handle/11250/133605. Läst 1 mars 2022.
- ^ ”Skogsfinnarna i Värmland kom från Savolax”. Sveriges Radio. 9 januari 2019. https://sverigesradio.se/artikel/7127550. Läst 1 mars 2022.
- ^ Bojs, Karin; Sjölund, Peter (2016). Svenskarna och deras fäder de senaste 11000 åren. sid. 132-138
- ^ ”Publikationer på Libris”. Kungliga biblioteket. https://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=veidarvon&f=simp&spell=true&hist=true&mf=&p=1. Läst 1 mars 2022.
- ^ ”Historik”. Solør-Värmland Finnkulturförening. http://www.finnkultur.net/historik. Läst 1 januari 2022.
- ^ Jan Myhrvold. ”Ledare”. Finnkultur 2021:3 (Solør-Värmland Finnkulturförening).
- ^ ”Skogsfinnarna har nu ett förbund”. SVT. 23 mars 2021. https://www.svt.se/nyheter/uutiset/forbundet-skogsfinnars-intressen-i-sverige-grundat. Läst 1 mars 2022.
- ^ ”Minister öppnar upp möjligheten för skogsfinnar att få en sanningskommission”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/uutiset/svenska/skogsfinnar-i-sverige-skulle-kunna-fa-egen-sanningskommission-sager-minister-amanda-lind. Läst 1 mars 2022.
- ^ ”Seminarieserie Finnskogen som världsarv”. Karlstads universitet. 9 maj 2019. https://www.kau.se/files/2019-01/Seminarieserie_Finskogen_A5_1901_webb.pdf. Läst 1 mars 2022.