Nina Östman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nina Östman
Nina Östman, 2002.
FöddMarie Kristina Jansson
26 november 1954 (67 år)
Sundbybergs församling, Uppland (Stockholms län)
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragFotograf, konstnär, författare
MakeHC Ericson
(gift 1980–1986; skild)
Anders Jansson
(gift 1998–2010; skild)
SläktingarSara-Vide Ericson (dotter)

Nina Marie Kristina Östman, ursprungligen Marie Kristina Jansson,[1] född 26 november 1954 i Sundbybergs församling i Stockholms län,[1] är en svensk fotograf, konstnär och författare,[2] först som Nina Ericson och sedan som Nina Östman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Nina Östman är född i Sundbyberg och verksam i Sverige och utomlands. På 1990-talet studerade Östman vid konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala och Stockholms universitet, Konstfacksskolan i Stockholm. Under 2000-talet har Nina Östman studerat fri konst vid Kungliga Konsthögskolan, samt agrarhistoria vid SLU i Uppsala.

Östman utbildade sig inom journalistik och reklam och började sin karriär på Annons & Designbyrån Ericson & Co som under ledning av Hans Christer Ericson blev hennes praktiska skola där hon under sex år arbetade som copywriter och kreativ projektledare. Därefter utbildade hon sig som fotograf med stor påverkan av fotografer som Christer Strömholm och Anders Petersen. Hennes debututställning 1981 var på Galleri Camera Obscura, grundat av Lars Hall. Därefter har Nina haft ett dussintal separatutställningar och deltagit i lika många samlingsutställningar.

Östman blev 1986 medlem och delägare i Bildbyrån Bildhuset i Stockholm, senare köpt av Scanpix och hennes bilder har förekommit i ett stort antal medier och reklamsammanhang.

Under 1990-talet studerade hon vid konstvetenskapliga institutionen i Stockholm och Uppsala och på Konstfackskolan i Stockholm. Under 2000-talet studerade hon fri konst vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm och agrarhistoria vid Statens Lantbruksuniversitet SLU.

Hon har givit ut 13 böcker i eget namn, det vill säga först som Nina Ericson och sedan som Nina Östman, företrädesvis om kläder, konst, kulturarv, byggnadsvård och trädgård och medverkat i ett antal antologier. Under 2000-talet har hon även arbetat med dokumentärfilmprojekt för SVT, Vad hände med Sörgårn? Hon har även arbetat med fotografiska och journalistiska uppdrag för ett stort antal uppdragsgivare inom månadspress, veckopress och dagspress som DN, Aftonbladet, Expressen, Hemslöjden, Turist, Tidningen Vi, Form, Arkitektur, Månadsjournalen, Gård & Torp, Lantliv.

Vid sidan av sitt arbete som fotograf och konstnär har Nina Östman på senare år varit projektledare för flera projekt inom bland annat kulturhistoria, odling och mat. Ett exempel är samarbetet med kocken Melker Andersson, Melkers Matbuss. Ett annat är skapandet av en offentlig plats, Hälsingegården med Lammkatedralen, med i biologisk mångfald, kretsloppstänkande och nordiska lantraser.[3][4]

Åren 1980–1986 var hon gift med formgivaren HC Ericson (1945–2012)[5] och fick dottern Sara-Vide Ericson (född 1983).[6][7] Senare tog hon namnet Östman, som är hennes mors flicknamn.[8] Åren 1998–2010 var hon gift med kulturjournalisten Anders Jansson[9] (född 1963) med vilken hon har två döttrar.

Representerad[redigera | redigera wikitext]

Nina Östmans är representerad på Solna-, Sundsvall-, Örebro-, Bollnäs Kommun. Hälsinglands Museum. Länsmuseet i Gävle. Sundsvalls museum. Museum Anna Nordlander. Skövde Konstmuseum. Statens Konstråd. Nacka Församling, Landstinget Konst Gävleborg, Gävle Sjukhus. Konstföreningar.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 2009 Vad gör du människa?, Norstedts
  • 2008 Alice från Kina, Efter tv-serie av Anders Jansson. Text: Anders Jansson Alfabeta
  • 2007 Hönsboken, Prisma. Text: Anders Jansson
  • 2005 Fårboken, Prisma. Text: Anders Jansson
  • 1999 Kärlek och bullar, Familjeidyll ab (teckningar och text)
  • 1999/2004 Den röda färgen", Prisma. Text: olika författare.
  • 1998 Om trädgårdar, Prisma Text: Simon Irvine.
  • 1998/2004 Husbibeln, Prisma. Text: Maj-Britt Andersson.
  • 1993 Rosendals Trädgård, Tidens (Sv, Danmark) Text: Lars Krantz.
  • 1991 Barn/Children, Lucida Alfabeta Bokförlag.
  • 1990 tid & otid, Norstedts (Barndomsskildring)
  • 1983 Kläder/Klader, Brombergs (Sv, No, USA)

Separatutställningar (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • 2003 Nordica, Kunming, Kina (installation, fotografi)
  • 2001 Galleri Kvarnen, Söderhamn
  • 1998 Kulturhuvudstadsåret/SKS i /Nacka Kyrka, Stockholm
  • 1997 Konstakademien/IASPIS, Stockholm ( skulptur, fotografi, video)
  • 1996 Skövde Konsthall/Museum (fotografi)
  • 1995 Museum Anna Nordlander, Skellefteå (fotografi, skulptur, måleri)
  • 1994 Bollnäs Konsthall
  • 1994 Sundsvalls Museum (fotografi, måleri, objekt)
  • 1993 Rosendals Trädgård, Stockholm "Humus" (fotografi)
  • 1990 Länsmuseet, Gävle (fotografi)
  • 1993 Billedhuset Galleri, Köpenhamn
  • 1988 Billedhuset Galleri, Köpenhamn
  • 1986 Galleri Gauss, Stockholm (fotografi)
  • 1985 Olle Olssonhuset ,Solna (fotografi, collage)
  • 1981 Camera Obscura, Stockholm (fotografi)

Konstvideor och kortfilmer[redigera | redigera wikitext]

  • 2009 Vad hände med Sörgårn? SVT
  • 1997 Mating Dance (video i samarbete med dansaren Patrick King).
  • 1997 Enfant Terrible (konstvideo)
  • 1992 Helge & Gloria (konstvideo)
  • 1990 Goddag min fru (konstvideo)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2002. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1 
  2. ^ ”nina”. www.ninae.se. http://www.ninae.se. Läst 27 juli 2018. 
  3. ^ Genbank ska bevara nordiska djur”. Sveriges Radio. 6 juni 2010. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=3760161. Läst 27 juli 2018. 
  4. ^ ”NINA ÖSTMAN: Lexikonett amanda”. www.lexikonettamanda.se. http://www.lexikonettamanda.se/show.php?aid=22167. Läst 27 juli 2018. 
  5. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  6. ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917 
  7. ^ ”Den gamla skolan blev ett hem för konst”. Gefle dagblad. 12 februari 2013. http://www.gd.se/bygga-o-bo/den-gamla-skolan-blev-ett-hem-for-konst. Läst 20 november 2016. 
  8. ^ Sveriges befolkning 1960. Arkiv Digital 
  9. ^ Hälsingegård med kärlek till bröd Hela Hälsingland.se. Åtkomst 12 augusti 2017.