Nvidia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nvidias logotyp på ett grafikkortchip

NVIDIA, egentligen Nvidia Corporation, är ett amerikanskt elektronikföretag som grundades 1993 av Jen-Hsun Huang, Chris Malachowsky, och Curtis Priem. De är baserade i Santa Clara, Kalifornien och har cirka 5000 anställda.

Nvidia tillverkar grafikprocessorer och chipsets till moderkort. De är mest kända för grafikkortsserien Geforce men står även bakom en stor del av tekniken hos Microsofts Xbox, dock inte uppföljaren Xbox 360.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Jen-Hsun Huang, Chris Malachowsky, och Curtis Priem grundade företaget i januari 1993. Företaget höll sig lågt fram till 1997-98 då de släppte sin grafikprodukt RIVA PC men blev kända för allmänheten januari 1999 då de hamnade på Nasdaq-börsen, i maj samma år hade man sålt 10 miljoner grafikprocessorer totalt. Fram till och med februari 2002 hade Nvidia sålt 100 miljoner grafikprocessorer.

Idag är det Nvidia och dess rival Advanced Micro Devices (AMD köpte under 2006 upp grafikkortstillverkaren ATI Technologies) som levererar den mesta hårdvaran till separata grafikkort i moderna, vanliga hemdatorer. Nvidias GeForce-serie av grafikkort, först lanserad 1999, är jämförbar med AMD:s Radeon-serie. I dagsläget har den värsta konkurrenten AMD 19,5 % av marknaden medan Nvidia har 32,6 %. Detta avser entusiastinriktade grafikkretsar. Det bör dock sägas att en stor del av marknaden som helhet bygger på integrerade kretsar på moderkortet, där Intel har en dominerande position, följt av bland annat Nvidia.

Nvidia som under större delar av 2000- talet legat efter AMD i antal sålda grafikkretsar, lyckades under november/december 2006 återta tronen. Detta var mycket på grund av lanseringen av GeForce 8-serien, med GeForce 8800 GTX som flaggskepp. GeForce 8 grafikkorten var också den första grafikkretsen som stödde Microsofts nya DirectX 10. GeForce 8-serien grafikkort är troligen den mest lyckade någonsin.

Andra kvartalet 2007 sålde Nvidia 26,48 miljoner grafikprocessorer, vilket kan jämföras med AMD:s 15,86 miljoner.

Produkter[redigera | redigera wikitext]

Nvidia tillverkar grafikprocessorer, trådlösa kommunikationsprodukter, moderkort till PC-plattformen samt digitala mjukvarumediaspelare. Hos Mac/PC-användarna är Nvidia mest kända för sin GeForce-serie, som även användes i Microsofts spelkonsol Xbox samt Nvidia:s moderkortskretsar nForce.

Nvidia liknar sin rival AMD i många aspekter, båda företagen har under en lång period tillverkat grafikkortskretsar till PC-marknaden för att sedan expandera verksamheten till andra marknader. AMD har periodvis satsat stort på att sälja färdiga kort (inte bara kretsar) under eget namn, vilket Nvidia i princip inte har gjort.

December 2004 kom det till kännedom att Nvidia skulle utforma hårdvara till Sonys kommande spelkonsol Sony PlayStation 3. De exakta detaljerna om samarbetet har inte nämnts, men det Sony tillkännagett är att Nvidia ska utveckla PS3:ans GPU RSX; en modifierad version av G70. Microsoft har för sin senaste spelkonsol Xbox 360 istället valt Advanced Micro Devices för grafikhårdvaran.

År 2016 släppte Nvidia GTX 10 serien (med arkitekturen Pascal) som gav rejält ökad prestanda och lägre energiförbrukning jämfört med tidigare GTX 900 generations serien med Maxwell arkitektur[1][2].

Grafikprodukter[redigera | redigera wikitext]

  • NV1, en av Nvidias första produkter.
  • RIVA 128, RIVA 128ZX - DirectX 5-stöd, nVIDIA:s första DirectX-kompatibla hårdvara.
  • RIVA TNT, RIVA TNT2 - DirectX 6-stöd. Serien som gjorde nVIDIA marknadsledande.
  • Geforce
    • Nvidias senaste arkitektur Pascal (2016), innebär en rejält förbättrad prestandard och energieffektivitet[3]
      GeForce 256 (NV10) - DirectX 7-stöd, hårdvarutransformering och ljusbearbetning, introducerar DDR-minnestöd.
    • GeForce 2 (NV15) - Förbättrad version av GeForce 256
    • GeForce 3 (NV20) - DirectX 8-stöd
    • GeForce 4 (NV25) - Förbättrad version av GeForce 3
    • GeForce FX-serien (NV30) - DirectX 9-stöd, påstods ge filmiska effekter.
    • GeForce 6 (NV40) - DirectX 9C-stöd
    • GeForce 7 (G70) - Förbättrad version av GeForce 6
    • GeForce 8 (G80) - Äldre versionen åt nVIDIA 8800GTS och nVIDIA 8800GTX, DirectX 10 stöd.
    • GeForce 8 (G92) - Nyaste versionen ex. nVIDIA 8800GT
    • GeForce 9 (G96) - DirectX 10-stöd, OpenGL 2.1
    • GeForce 200 (G9?) - DirectX 10-stöd, OpenGL 2.1 (?)
    • GeForce 400 (GF100) - DirectX 11-stöd
    • GeForce 580 (GF110) - Samtliga 512 CUDA-kärnor upplåsta, ny typ av kylare med en av de första ångkylarna
    • GeForce 680 (GK104) - 1536 CUDA-kärnor.
    • GeForce 780 (GK110), med arkitekturen Kepler[4].
    • GeForce 750 Ti 2GB (GM107), (första grafikkortet av Nvidia som levereras med arkitekturen Maxwell[5])
    • GeForce 970 4GB (GM204),
    • GeForce 980 4GB (GM204), var värdens bästa presterande grafikkort hösten 2014[6]
    • GeForce 980 Ti 6GB (GM200), en förbättrad version av GTX 980.[7]
    • GeForce GTX Titan X 12GB (GM200), Nvidias flaggskepp. Med åtta miljarder transistorer, 3 072 CUDA-kärnor och hela 12 GB grafikminne, gör detta till värdens snabbaste grafikprocessor under 2015[8]
    • GeForce GTX 1070 8GB (GP104),
    • GeForce GTX 1080 8GB (GP104), värdens snabbaste grafikkrets för spel under 2016[9]
  • Quadro - GeForce-baserad professionell grafikhårdvara.
  • Tessla - Används för tunga beräkningar.
  • Maxwell - Innebär markant förbättrad energieffektivitet och bättre prestandard jämfört med tidigare modeller. I Maxwell har man helt ombyggda block, eller kluster. I Kepler kallades dessa för SMX och huserade 192 CUDA-kärnor. För Maxwell handlar det istället om SMM-kluster, vilka huserar 128 CUDA-kärnor vardera. Dessa är uppdelade i fyra segment, någonting som möjliggör mer finkornig clock-gating då varje segment kan stängas av individuellt för att spara ström. Till varje SMM-kluster hör 8 texturenheter, vilket ger 128 stycken för den fullskaliga varianten som används i Geforce GTX 980 och 104 stycken för avskalade GTX 970 som endast kommer med 13 SMM-kluster.)
  • Pascal - GeForce GTX 1070 och GeForce GTX 1080 var de första grafikkorten som Nvidia levrade under arkitekturen Pascal[10][11]. Pascal tar steget till TSMC:s 16-nanometersteknik vilket innebär kraftig förbättring med prestandard och energieffektivitet . Pascal huserar 128 CUDA-kärnor i varje SM, ett antal som består efter Maxwell med Pascal. Den stora skillnaden mellan GTX 1080 och GTX 1070 är att Nvidia har sänkt klockfrekvensen från 1 733 till 1 506 megahertz och inaktiverat fem av de 20 multiprocessorenheterna[12]

Specifikationer: Geforce GTX 1080, GTX 1070 och GTX 1060[redigera | redigera wikitext]

GTX 1080 GTX 1070 GTX 1060 6 GB GTX 1060 3 GB
Teknik 16 nm TSMC 16 nm TSMC 16 nm TSMC 16 nm TSMC
Krets GP104 GP104 GP106 GP104/GP106
Kretsyta 314 mm2 314 mm2 200 mm2 314/200 mm2
Transistorer 7,2 miljarder 7,2 miljarder 4,4 miljarder 7,2/4,4 miljarder
Arkitektur Pascal Pascal Pascal Pascal
CUDA-kärnor 2 560 st. 1 920 st. 1 280 st. 1 152 st.
Texturenheter 160 st. 120 st. 80 st. 72 st.
Rasterenheter 64 st. 64 st. 48 st. 48 st.
Klockfrekvens 1 607 MHz 1 506 MHz 1 506 MHz 1 506 MHz
GPU Boost 1 733 MHz 1 683 MHz 1 708 MHz 1 708 MHz
Beräkningskraft 8 873 GFLOPS 6 463 GFLOPS 4 372 GFLOPS 3 935 GFLOPS
Minnesbuss 256-bit 256-bit 192-bit 192-bit
Minnesmängd 8 GB GDDR5X 8 GB GDDR5 6 GB GDDR5 3 GB GDDR5
Minnesfrekvens 10 000 MHz 8 000 MHz 8 000 MHz 8 000 MHz
Minnesbandbredd 320 GB/s 256 GB/s 192 GB/s 192 GB/s
Strömförsörjning 8-pin 8-pin 6-pin 6-pin
Utgångar 1 st. DL-DVI

1 st. HDMI 2.0b

3 st. DP 1.4

1 st. DL-DVI

1 st. HDMI 2.0b

3 st. DP 1.4

1 st. DL-DVI

1 st. HDMI 2.0b

3 st. DP 1.4

1 st. DL-DVI

1 st. HDMI 2.0b

3 st. DP 1.4

TDP 180 W 150 W 120 W ?/120 W

Moderkort[redigera | redigera wikitext]

De processorer moderkortet stödjer står inom parentes:

  • nForce
    • nForce IGP (AMD Athlon/Duron K7-serien, IGP står för integrated graphics)
    • nForce 2 (AMD Athlon/Duron K7-serien)
    • nForce 3 (AMD Athlon 64/Athlon 64 FX/AMD Opteron)
    • nForce 3 Mobile (AMD Athlon 64 mobo/Transmeta Crusoe)
    • nForce 4 (PCI Express-stöd för AMD Athlon 64 och Intel Pentium 4-processorer)
    • nForce 5 (AMD AM2)
    • nForce 6 (Intel S775 Intel Pentium , Intel Celeron, Intel Core 2)
    • nForce 7 (Intel S775 Intel Pentium , Intel Celeron, Intel Core 2, Intel Quadcore)
  • Xbox (Intel Pentium III Celeron)
  • Playstation 3 (IBM 8-Core PowerPC Cell Broadband Engine , 8 SPE (Synergetic Processing Elemnets), nVIDIA RSX GPU med 256 GDDR3 och lika mycket XDR ,SPU)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hugosson, Jacob. ”SweClockers.com”. http://www.sweclockers.com/nyhet/22452-nvidia-titan-x-pascal-30-procent-snabbare-an-geforce-gtx-1080. Läst 9 januari 2017. 
  2. ^ ”NVIDIA Pascal -arkitektur: Ett kvantsprång i gaming” (på se). NVIDIA. https://www.nvidia.se/graphics-cards/geforce/pascal/. Läst 9 januari 2017. 
  3. ^ Lindqvist, Emil Åkered, Jacob Hugosson, Jonas Thörnqvist, Kenneth. ”Nvidia Geforce GTX 1080 - Test” (på sv). SweClockers.com. http://www.sweclockers.com/test/22087-nvidia-geforce-gtx-1080. Läst 24 februari 2017. 
  4. ^ Thörnqvist, Emil Åkered, Jonas. ”Nvidia Geforce GTX 780 - Test” (på sv). SweClockers.com. http://www.sweclockers.com/test/17041-nvidia-geforce-gtx-780. Läst 24 februari 2017. 
  5. ^ Hugosson, Jacob. ”Nvidia lanserar Geforce GTX 750 Ti och GTX 750 "Maxwell"” (på sv). SweClockers.com. http://www.sweclockers.com/nyhet/18326-nvidia-lanserar-geforce-gtx-750-ti-och-gtx-750-maxwell. Läst 24 februari 2017. 
  6. ^ Thörnqvist, Emil Åkered, Jacob Hugosson, Jonas. ”Nvidia Geforce GTX 980 och GTX 970 - Test - Maxwell – en ny arkitektur från Nvidia” (på sv). SweClockers.com. http://www.sweclockers.com/test/19332-nvidia-geforce-gtx-980-och-gtx-970/2. Läst 24 februari 2017. 
  7. ^ Thörnqvist, Emil Åkered, Jonas. ”Nvidia Geforce GTX 980 Ti - Test” (på sv). SweClockers.com. http://www.sweclockers.com/test/20523-nvidia-geforce-gtx-980-ti. Läst 24 februari 2017. 
  8. ^ Thörnqvist, Emil Åkered, Jonas. ”Nvidia Geforce GTX Titan X - Test” (på sv). SweClockers.com. http://www.sweclockers.com/test/20193-nvidia-geforce-gtx-titan-x. Läst 24 februari 2017. 
  9. ^ Lindqvist, Emil Åkered, Jacob Hugosson, Jonas Thörnqvist, Kenneth. ”Nvidia Geforce GTX 1080 - Test - Sammanfattning” (på sv). SweClockers.com. http://www.sweclockers.com/test/22087-nvidia-geforce-gtx-1080/23. Läst 24 februari 2017. 
  10. ^ Lindqvist, Emil Åkered, Jacob Hugosson, Jonas Thörnqvist, Kenneth. ”Nvidia Geforce GTX 1080 - Test” (på sv). SweClockers.com. http://www.sweclockers.com/test/22087-nvidia-geforce-gtx-1080. Läst 24 februari 2017. 
  11. ^ Hugosson, Jacob. ”Nvidia Geforce GTX 1070 får specifikationer” (på sv). SweClockers.com. http://www.sweclockers.com/nyhet/22127-nvidia-geforce-gtx-1070-far-specifikationer. Läst 24 februari 2017. 
  12. ^ Stort test: Nvidia Geforce GTX 1070 – hög prestanda till rimligt pris” (på sv-SE). M3. http://m3.idg.se/2.1022/1.659639/geforce-gtx-1070. Läst 24 februari 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]