Okej (tidning)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Okej
KategorierPopulärmusik
TV-serier
Ungdomskultur
Första numret1980
Sista numret2010
BolagEgmont Kärnan
LandSverige Sverige
SpråkSvenska
Officiell webbplatsokej.se
ISSNISSN 0349-9995

Okej var en svensk ungdomstidning riktad till ungdomar med musik- och idolintresse, oavsett kön. Den gavs de sista åren ut av Egmont Kärnan och tidningens sista ansvarige utgivare var Linda Nehlstedt.


Historia[redigera | redigera wikitext]

Tidningen grundades 1980 av Hans Hatwig som en fortsättning av den av honom 1974 grundade tidningen Poster. Chefredaktör för Okej var Hans Hatwig fram till 1985 då han tog tjänstledigt för att skriva och regissera filmkomedin Gröna Gubbar från YR åt filmbolaget Sandrews. Hatwigs efterträdare under det året var Mikael Journath.

Efter filmens premiär 1986 blev Hans Hatwig åter Okejs chefredaktör fram till 1989 då han sa upp sig för att skriva filmmanuskript och böcker, samt starta nya tidskrifter som till exempel kuriosatidningen En Ding Ding Värld och kändismagasinet Veckans Nu! som båda också blev stora framgångar. Hatwigs efterträdare på Okej blev Susanne Guve.

Rockjournalisten Anders Tengner var en av Okejs mest kända reportrar, men han var aldrig chefredaktör på tidningen.

Under 1980-talet pryddes omslagen och reportagen med artister och grupper som Samantha Fox, Kiss, W.A.S.P. och Herreys.[1] Man tog bland annat upp läsarbrev där musiken sågs ur ett samtida hårdrockare-mot-synthare-perspektiv. De första åren, främst under 1980-talet, var hårdrock vanliga inslag i tidningen och den riktade sig mer till både killar och tjejer. Ett något omtalat tillfälle, var när kristna musikern Mani Mattsson i Okej ondgjorde sig över hårdrock. Ett av hans uttalanden, som också blev en rubrik, var att ”Hårdrockare är dumma”. Uttalandet illustrerades med en bild på Mattsson där han rev sönder en affisch med ett hårdrocksband.

Under 1990-talet skrev tidningen mycket om amerikanska TV-serier, såsom Melrose Place, Baywatch och Beverly Hills. I slutet var det artister som Tokio Hotel, Crashdïet, My Chemical Romance och Avril Lavigne som ofta uppmärksammades.

Okejs nätupplaga - OKEJ.SE - Sveriges största popcommunity - startades 2006. Nätupplagan inriktade sig enbart på musik och var också ett forum för artisteliten i Sverige. Varje månad lyftes en artist/grupp på nätupplagan där artisten/gruppen delade med sig av privata bilder, bloggar och chattar med medlemmarna. Ansvarig och promotion manager för OKEJ.SE var då Stephen Augustin.

Den 21 januari 2011 meddelade Kenneth Andrén, VD på Egmont Kärnan, att tidningen skulle läggas ned.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 80-talsnostalgi i boken om Okej”. Dagens Nyheter. 16 oktober 2010. http://www.dn.se/dnbok/80-talsnostalgi-i-boken-om-okej%5C. 
  2. ^ Schori, Martin (21 januari 2011). ”OKEJ läggs ned”. Dagens Media. Arkiverad från originalet den 21 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120121025447/http://www.dagensmedia.se/nyheter/print/tidskrifter/article3075605.ece. Läst 9 februari 2012. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Holmstedt, Jörgen (2010). Boken om OKEJ: 80-talets största poptidning. Stockholm: Premium Publishing. ISBN 978-91-89136-55-7