Olof Rasmusson
Olof Bernhard Rasmusson, född 19 juli 1888 i Lilla Slågarp, död 1965 i Malmö, var en skånsk författare och skildrare av folkkultur och folkmål.[1][2]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Olof Rasmusson var son till bonden Rasmus Olsson och Bengta Jönsson.[1] Han arbetade från åtta års ålder tidvis i hårt jordbruksarbete,[3] senare i trädgårdsmästerier, och flyttade 1920 till Malmö.[2] Han höll 1927–1940 1200 föreläsningar i Skåne.[2] Han var gift två gånger.[1]
Författarskap[redigera | redigera wikitext]
Olof Rasmusson skrev omväxlande på hembygdens folkmål (dialog) och på rikssvenska (berättande text) i samma bok.[4] Några av hans böcker innehåller självbiografiska avsnitt.[3] William Lengertz skrev om Olof Rasmusson i sin Min kulörta bok 1940. Han omnämndes i Svenska landsmål och svenskt folkliv som folkmålsförfattare.[5]
Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]
Böcker[redigera | redigera wikitext]
- Blann stuegubba å gårafolk (med teckningar av Tage Hansson 1925)
- Rejält å gammeldas: med teckningar av Sixten Ström (1927)
- Lutegott å tjörnepigga: vars å rimeri frå Syngerslätt (1928)
- Brinnande kvarnar: kriminalroman ur verkligheten: boken om Veberödsmannen (under pseudonymen Lars Lindquist 1928)
- Allvarsor å rolihed. (1930)
- Vars å varklihed (1953)
Tidskriftsartiklar[redigera | redigera wikitext]
- ”Om landsmål” i Hembygden. Organ för Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur, nummer 4 1929.
- ”Tvenne dikter: Skåne. De e vell rolet norr de e vår” i Hembygden. Organ för Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur, maj 1930.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Bengt Åhlén, Carl‑Thore Fries, Paul Harnesk och Agneta Lönborg, Svenskt författarlexikon: 1900–1940: A–L Stockholm 1942.
- ^ [a b c] ”Dödsfall”. Dagens Nyheter 16 november 1965. Sidan 20.
- ^ [a b] Morgan Levin, ”Folk i Vimarslöv”, sidorna 40–45 i Byahornet årgång 70, nummer 3, 2011.
- ^ ”Höstböcker”. Dagens Nyheter 7 september 1953. Sidan 20.
- ^ J. C. Sune Lindqvist, ”Svensk folkmålslitteratur 1945–1948”. Svenska landsmål och svenskt folkliv, sidorna 70–94 i häfte 261 från början.