Olofsmässa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Olav den helige stupar vid slaget vid Stiklestad.

Olofsmässa, Olsmässa eller Olsmäss, var ursprungligen en katolsk högtid, som firades den 29 juli, tillägnad Olav den helige (Olav II Haraldsson) av Norge, som stupade i slaget vid Stiklestad denna dag omkring år 1030.

Olofsmässan var en av sommarens viktigaste märkesdagar och stora festdagar då den utgjorde skarven mellan två odlingsår och den nya skörden skulle vara tillgänglig. Det sades att om höstsådden hade gått i ax vid Eriksmässan (18 maj) skulle man kunna ha mjöl för bakning vid Olofsmässan därav talesättet "Om Erik ger ax, ger Olof kaka", som används än i dag. "Olsmässekrok" var ett uttryck för att det vid denna tid var tomt i alla förråd och när slagorna började dunka vid olsmäss sade man att "hungerklockorna klämtade", dvs. man var tvungen att börja tröska för att få bröd. Ju längre man kunde vänta med tröskningen, desto rikare ansågs man vara[1]. I och med införandet av den nuvarande kalendern år 1753 kom datum att infalla 11 dagar tidigare och det blev ovanligt att den nya skörden var färdig till dess.

I Sverige firas dagen numera enbart på ett fåtal ställen, till exempel i Härjedalen, men i Norge är Olsok, som den där kallas, en nationell flaggdag till åminnelse av Olav den heliges dödsdag som är Norges skyddshelgon. På Färöarna har firandet av Ólavsøka kommit att betraktas som Färöarnas nationaldag och börjar redan dagen innan.

Referenser

  1. ^ ”Olofsmässa”. Nationalencyklopedin Multimedia 2000 plus på DVD. Bokförlaget Bra Böcker AB. 2000. ISBN 91-7133-749-0