Operant betingning

Från Wikipedia
Version från den 23 september 2013 kl. 17.40 av Adville (Diskussion | Bidrag) (-stub)

Operant betingning (även instrumentell betingning eller instrumentell inlärning) är ett begrepp utvecklat av psykologen B.F. Skinner och är en utveckling av behaviorismen. Operant betingning innebär att beteenden kan förstärkas eller släckas ut och att det sker beroende på konsekvenser av beteendet. En respons och ett stimulus kan kopplas samman genom förstärkning, till exempel när man lär en hund sitta. Man säger "sitt" och när hunden lyder så belönas den med en godisbit. Beteendet att sitta har förstärkts med godisbiten som belöning.[1]

  • Positiv förstärkning Exemplet med hunden ovan är ett exempel på positiv förstärkning. Det syftar till att öka ett beteende i frekvens (antal), duration (tid) eller styrka (till exempel skrika högre) genom att något tillförs. Vad som fungerar som en belöning är beroende på dess påverkan på beteendet i fråga.
  • Negativ förstärkning Detta missuppfattas ofta som bestraffning men handlar om att förstärka beteende (i frekvens, duration eller styrka) genom att ta bort ett stimuli, till exempel en irriterande ton. Det behöver inte handla om något obehagligt utan återigen utifrån om avlägsnandet påverkar beteendet i den avsedda riktningen. Att sjukanmäla sig för att man är orolig över att hålla en presentation eller föredrag är exempel på negativ förstärkning. Negativ förstärkning kan delas upp i flyktbeteende (escape behavior) eller undvikande beteende (avoidance behavior) beroende på om beteendet syftar till att undvika eller fly från en (eventuell) bestraffning.
  • Positiv bestraffning innebär att ett beteende minskar i frekvens, duration eller styrka på grund av en konsekvens; efter att ha stulit får man sitta i fängelse. Observera att detta inte har att göra med om det är obehagligt eller ej, definitionen ar beroende av hur beteendet påverkas. Ett exempel är om en förälders tjat på sitt barn att sluta äta godis leder till att barnet slutar äta godis. Då är godisätandet positivt bestraffat medan förälderns tjat blir negativt förstärkt.
  • Negativ bestraffning är när ett beteende försvagas, alltså minskar i duration, frekvens eller styrka som följd av att något tas bort från den som utför beteendet. Exempel kan vara att en lek omedelbart upphör om ett barn eller en hund börjar väsnas eller när någon inte får äta middag för att den betett sig illa.
  • Utsläckning (extinction) är när en förstärkande konsekvens som tidigare kommit efter beteendet nu uteblir och gör att beteendet efter ett tag slutar komma. Ett exempel kan vara ett barn som tjatar på godis i matbutiken och som vanligtvis efter flera minuters tjat brukar få en bit godis. Om föräldern nu inte ger godis kommer barnet förmodligen att tjata längre tid än normalt några gånger men till sist sluta tjata.

Till skillnad från vanlig behaviorism med enkel stimulus och respons antar den operanta behaviorismen att människan eller djuret agerar efter förstärkta konsekvenser.

Källor

  1. ^ Frederic Skinner, B. (1938). The behavior of organisms: an experimental analysis‎.

Se även