Psykolog

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Psykologen David Lewis gör en EEG-mätning på en respondents reaktioner på TV-reklam. Bilden är från tidigt 1980-tal.

En psykolog kan vara en person som ägnar sig åt psykologi inom en rad områden i arbetslivet, inte nödvändigtvis yrkesmässigt. Psykologi är kunskapen om människans handlingar, tankar och känslor.

Legitimerad psykolog[redigera | redigera wikitext]

Bara av socialstyrelsen legitimerade psykologer får arbeta inom hälso- och sjukvården. Yrkestiteln psykolog är där skyddad, och det juridiska ordet ”legitimerad” får där användas framför titeln.[1] Legitimering innebär att samhället garanterar att personen genomgått en godkänd utbildning, har annan adekvat utbildning eller erfarenhet samt praktisk träning. En person utan den myndighetens godkännande får inte kalla sig psykolog inom hälso- och sjukvårdens områden. Inte heller får ordet där användas som morfem i nybildade ord utan denna legitimation. Övriga psykologers verksamhet eller ordbildningar utanför detta område är inte reglerat i någon lagstiftning.[2]

Specialistpsykolog[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1992 driver Sveriges psykologförbund en treårig specialistutbildning för psykologer. Specialistbehörighet går att få inom områdena klinisk psykologi, pedagogisk psykologi samt arbets- och organisationspsykologi.

Legitimerad psykolog versus psykiater[redigera | redigera wikitext]

En legitimerad psykolog skall inte förväxlas med legitimerad psykiater, vilken är läkare med specialistkompetens i ämnet psykiatri. Den legitimerade psykologens kompetens spänner över olika kunskapsfält: naturvetenskapliga såväl som samhällsvetenskapliga. Psykologiska utredningar är något som särskiljer dennes arbetsuppgifter från psykiaterns , där den senares fokus oftast enbart ligger på medicinska aspekter på människans psyke. Alltså på de patologiska delarna av psyket. Både legitimerade psykologer och psykiatriker kan med vidareutbildning bli legitimerade psykoterapeuter och arbeta med psykoterapi. Både för legitimerade psykologer och psykiatriker är författande av utlåtanden och intyg viktiga arbetsuppgifter.

Psykologutbildningen i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Utbildningen i Sverige är en generalistutbildning, vilket betyder att psykologen ska kunna mycket inom många områden. Dessa områden inkluderar utvecklingspsykologi, kognitiv och biologisk psykologi, socialpsykologi och sociologi, vetenskapsteori och forskningsmetoder, grupp- och organisationspsykologi, personlighetspsykologi, psykopatologi samt psykoterapi.

Den kliniska psykologins vetenskapliga grund[redigera | redigera wikitext]

Den akademiska psykologin baseras på olika teorier och modeller som prövas och korrigeras genom grundforskning inom olika psykologiska ämnesområden: utvecklingspsykologi, socialpsykologi, emotionspsykologi etc. En ökande del av den kliniska (patientrelaterade) psykologin vilar också på en vetenskaplig bas.Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är den statliga myndighet som sammanställer och utvärderar forskning av såväl medicinsk som psykologisk behandling. I Sverige förekommer för närvarande en livlig diskussion mellan företrädare för skilda psykologiska behandlingstraditioner. Legitimerade psykologer arbetar självständigt eller i team med andra yrkesgrupper som läkare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster m fl.

Kända pionjärer inom psykologin[redigera | redigera wikitext]


Ytterst få av dessa hade en grundskolning som psykolog - flera av pionjärerna inom den vetenskapliga psykologins område gjorde sina arbeten innan psykologin etablerades som akademisk disciplin (vilket är grunden för att kunna ta examen med psykologi som huvudämne). Sigmund Freud till exempel var inte psykolog utan neurolog, alltså läkare. Han skapade psykoanalysen som under lång tid har haft ett stort inflytande på västerländsk kultur. Alfred Kinsey var biolog, men har haft stor betydelse för psykologisk kunskap inom det sexuella området.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://lagen.nu/2010:659#K4P1
  2. ^ https://lagen.nu/2010:659#K4P5