Organisationsfrihet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Organisationsfrihet, även kallat föreningsfrihet eller föreningsrätt, är medborgares rätt att bilda och tillhöra organisationer utan statsmaktens eller andra aktörers (till exempel arbetsgivares eller vårdnadshavares) ingrepp (positiv organisationsfrihet), samt rätten att stå utanför organisationer (negativ organisationsfrihet).

I Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige skyddas föreningsfriheten i grundlagen Regeringsformen:

Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad [...] föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften
Regeringsformen (1974:152) 2 kap. 1 §[1]

Enligt 2 kap 24§ andra stycket får föreningsfriheten begränsas endast när det gäller "sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande." Enligt 2 kap 25 § får särskilda begränsningar göras för andra än svenska medborgare i riket.

Kårobligatoriet[redigera | redigera wikitext]

Negativ organisationsfrihet brukade anföras som argument mot kårobligatoriet. Europakommissionen avgjorde ärendet 1977 då den slog fast att klagomålen var uppenbart ogrundade och därför inte skulle föras vidare till Europadomstolen.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Regeringsformen − 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter − Opinionsfriheter", lagen.nu. Åtkomst den 17 april 2017.
  2. ^ Europakommissionen för mänskliga rättigheter: Mål 6094/73 Uppsala Fria Studentkår mot Sverige

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]