Pazardzjik
| Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2025-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Pazardzjik Пазарджик | |||
| Pazarcık | |||
| Regionhuvudort | |||
Vy från centrala Pazardzjik. | |||
|
|||
| Land | |||
|---|---|---|---|
| Region | Pazardzjik | ||
| Kommun | Pazardzjik | ||
| Höjdläge | 213 m ö.h. | ||
| Koordinater | 42°11′37″N 24°19′58″Ö / 42.19361°N 24.33278°Ö | ||
| Folkmängd | 53 693 (2025-12-31)[1] | ||
| Tidszon | EET (UTC+2) | ||
| - sommartid | EEST (UTC+3) | ||
| Postnummer | 4400 | ||
| Riktnummer | 034 | ||
| Geonames | 728378 | ||
|
Läge i Bulgarien.
| |||
| Webbplats: www.pazardzhik.bg | |||
Pazardzjik (bulgariska: Пазарджик, turkiska: Pazarcık) är en stad som utgör centralort i kommunen Pazardzjik samt huvudort i regionen Pazardzjik i sydvästra Bulgarien.[2][bättre källa behövs] Den ligger vid sidan av motorvägen A1, väster om staden Plovdiv och har 53 693 invånare (2025).
Staden Pazardzjik ligger längs den övre delen av floden Maritsa, mellan Rodopibergen i söder och Srednabergen i norr. Det är en järnvägsknutpunkt och ett industricentrum, specialiserat på textilier, gummi, möbler, teknik och bearbetning av jordbruksprodukter.[3]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Staden grundades av tatarerna år 1485. Namnet kommer av turkiska Tatar Pazarcık som betyder "en liten tatarsk marknad". Under de följande seklen fortsatte staden att utvecklas och stärkte sin ställning. Handeln med järn, läder och ris blomstrade. Staden imponerade på besökarna med de vackra husen och rena gator. Pazardijk var en småstad i början av 1800-talet, men blev administrativt centrum för området i slutet av seklet, och förblev så tills området överfördes från Turkiet till Bulgarien.
Greve Nikolaj Kamenskijs ryska trupper höll staden under en kortvarig belägring 1810. Senast i mitten av 1800-talet var Pazardjik ett stort och viktigt centrum för skrån och handel, med en befolkning som uppgick till 25 000 människor. Det fanns två stora utställningar om året och en stor marknad på tisdagarna och onsdagarna. Det fanns postkontor med telegraf.
År 1837 byggdes Kristus moder-kyrkan, ett viktigt nationellt minnesmärke, berömt för arkitekturen och träsnideriarbetet. I mitten av 1800-talet blev Pazardjik ett viktigt kulturellt centrum: en skola öppnades 1847, en skola för flickor 1848, ett samhällscentrum 1868. Kvinnoorganisationen Prosveta startade här 1870.
Under rysk-turkiska kriget 1877-1878, som ledde till bulgarisk autonomi, brändes staden av retirerande turkiska trupper. Tack vare general Josif Gurkos pluton kom den i bulgariska händer den 2 januari 1878.
1934 fick staden sitt nuvarande namn, efter att tidigare varit känd som Tatar Pazardzjik.[3]
Sport
[redigera | redigera wikitext]Volleybollklubben VK Chebăr, som blivit bulgariska mästare två gånger, kommer från staden.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]- Centrum.
- Järnvägsstationen 1928.
- Järnvägsstationen 2019.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Population by towns and sex” (på engelska). National Statistical Institute (NSI). https://www.nsi.bg/en/statistical-data/206/648. Läst 6 juni 2026.
- ↑ Pazardzhik at GeoNames.Org (cc-by); post uppdaterad 2007-02-18; databasdump nerladdad 2015-11-20
- 1 2 Encyclopaedia Britannica
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Officiell webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Pazardzjik.
