Nikolaj Kamenskij

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Nikolaj Kamenskij (backhoppare).
Nikolaj Kamenskij.

Nikolaj Michajlovitj Kamenskij (ryska: Николай Михайлович Каменский), född 27 december 1776, död 4 maj 1811, var en rysk greve och general.

Nikolaj Michajlovitj var son till den ryske generalen Michail Fedotovitj Kamenskij (Михаил Федотович Каменский) och bror till Sergej Michajlovitj Kamenskij (Сергий Михайлович Каменский) – även han rysk general. De härstammar från en gammal polsk adelsätt som bosatt sig i Ryssland på 1600-talet.

Enligt tidens sed för unga adelsmän skulle han tidigt påbörja en militär skolning. För Nikolaj hände detta redan vid fyra års ålder[1] när han blev kornett vid Novotroitskij kyrassiärer. Vid 12 års ålder blev han adjutant till generallöjtnant Gartvig och året efter till sin egen far. Redan 1797 blev han överstelöjtnant med eget regementsbefäl och 1799 befordrades han till generalmajor (vid 23 års ålder). Han deltog i general Aleksandr Suvorovs fälttåg i Italien och Schweiz samt under första Napoleonkriget där han särskilt utmärkte sig i slagen vid Austerlitz (ett av de största och mest kända slagen under första Napoleonkriget) 1805 och Eylau (nuvarande Bagratinovsk, i dåvarande Preussen) 1807 men led stora förluster i belägringen av Gdansk och slaget vid Heilsberg.

Finska kriget[redigera | redigera wikitext]

Han var general över ryska trupper under finska kriget 1808–09 och belägrade inledningsvis fästningen Sveaborg. Genom avvaktande taktik och ryktesspridning lyckades han få den svenske fästningskommendanten Carl Olof Cronstedt d.ä. att kapitulera utan strid. Redan i juli 1808 fick han befälet över de ryska huvudstyrkorna. Han omnämns särskilt i flera sammanhang:

Efter 1809[redigera | redigera wikitext]

Kamenskij kämpade med stor framgång i rysk-turkiska kriget (1806–12), bland annat nämns segrarna vid Batin och Lovtja. 1810 efterträdde han den legendariske Peter Ivanovitj Bagration som befälhavare över ryska Donau-armén och vann bland annat en avgörande seger över Osman Pasha i slaget vid Vidin. I februari 1811 drabbades han av en febersjukdom och avled tre månader senare, bara 34 år gammal.

Avtryck i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Anrika restaurang Sävargården i Umeå – som vid tiden för 1808–1809 års krig var en sågverksherrgård i just Sävar – byggde 1962 om sin förrådskällare till serveringskällare. Den gavs namnet Kamenskikällaren, som tack för att den ryske generalen år 1809 avstod från att bränna ned Umeå. Kamenskijs vapensköld återges över källarens entré. I källaren öppnade 1971 Umeås första pizzeria.[2]

Kulturföreningen Humlan, ursprungligen Umeå Studentkårs egen kulturförening, öppnade senare en nattklubb i lokalerna, för en mer alternativ publik. Klubben drevs åren 1996–2003 av den ideella Föreningen Kamenskij, som senare flyttade verksamheten till Scharinska Villan.

Källor[redigera | redigera wikitext]


  1. ^ Frilund, Göran, Kamenskijbiografi, 2003, läst 2006-04-17
  2. ^ ”Nello tog pizzan till Umeå”. SVT Västerbotten. 15 november 2011. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/nello-tog-pizzan-till-umea. Läst 12 mars 2016. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Nikolay Kamensky, 17 april 2006.