Peder Oxe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Peder Oxe.

Peder Oxe, född 7 januari 1520, död 24 oktober 1575, var en dansk adelsman. Han var brorson till Torben Oxe.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Peder Oxe studerade i utlandet 1532-37, fick efter hand åtskilliga län i Danmark, förvärvade Gisselfelds gård, där han byggde ett slott och blev riksråd 1552. Han hade åtskilliga godstvister med andra adelsmän. 1558 blev han ovän med kungen, miste sina län och anklagades för oredig förvaltning, flydde ur landet och fick sina gods indragna. Peder Oxe begav sig då till Kristian II:s dotter Kristina av Lothringen vid vars hov han intog en bemärkt ställning i de intriger, som honom bedrev för att återvinna sin faders nordiska länder. Han omhänderhade här flera förhandlingar med till exempel Dithmarschen mot Danmark. Under intryck av nordiska sjuårskrigets motgångar kallade Fredrik II Oxe tillbaka 1566. Han återfick sina gods och utnämndes till rikshovmästare 1567. Som sådan fick han så gott som hela rikets styrelse om hand, organiserade Öresundstullen och flottan och bragte reda i förvaltningen. Han behöll sitt inflytande fram till sin död. Oxe gynnade universitet och skolor och intresserade sig även för andra sidor av den andliga kulturen: han beskyddade till exempel Anders Sørensen Vedel.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1067-68