Pehr Gunnar Vejde

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Pehr Gunnar Vejde, född i Växjö 19 september 1885, död där 2 februari 1966 var en svensk folkskollärare, topograf, historiker och personhistoriker. Son till gårdsägaren Magnus Pehrsson och Johanna Johnasdotter.

Han avlade organistexamen i Växjö 1903 och folkskollärarexamen där 1908. Därefter var han verksam som folkskollärare i Väckelsångs landskommun 1908-10, Rogberga landskommun 1910-25 och 1926-49 i Växjö. Han blev filosofie hedersdoktor vid Lunds universitet 1941.

Vejde ägnade sig hela livet åt lokalhistorisk forskning rörande Småland. Åren 1905-14 undersökte och fotograferade han kyrkorna i Kronobergs och Jönköpings län. Han har också studerat herrgårdar, järnbruk och andra kulturminnesmärken, främst i Kronobergs län och deltagit i arkeologiska undersökningar av t.ex. medeltida borgruiner. Hans fält- och arkivforskningar har givit upphov till ett värdefullt topografiskt arkiv. Han var 1926-39 föreståndare för allmogeavdelningen vid Smålands museum i Växjö. Han var en flitig författare fr.a. i småländska årsböcker och samlingsverk.

Han var bland annat korresponderande ledamot av Kungl. Gustaf Adolfs Akademien och Kungl. Vitterhetsakademien.

I Växjö är P. G. Vejdes väg och Vejdes plats i stadsdelen Teleborg uppkallad efter honom.

Vejdeföreningen är ett samarbetsorgan för enskilda hembygdsforskare i Kronobergs län, som bildat sitt namn som en hedersbetygelse åt Pehr G. Vejde och som en parallell till "Hyltén-Cavalliusföreningen, Kronobergs läns hembygdsförbund"

Bibliografi, urval[redigera | redigera wikitext]

Fullständig förteckning i Kronobergsboken. Hylten-Cavalliusföreningens årsbok 1960-61. sid. 195-208, med fortsättning i Vejdebladet 7 (1970), s. 16.

  • Riddersberg. Anteckningar och utdrag om en småländsk herrgård och dess ägare. 1914, 87 sid.
  • Ramsjöholm. Anteckningar om ett småländskt herresäte och dess ägare. 1922, 142 sid.
  • Kronobergs läns herrgårdar, 1-2, 1928-29, 406 sid.
  • "Askenäs säteri i Sunnerbo. En småländsk herrgårds öden, tecknade mot bakgrunden av huvuddragen i Sunnerbo härads natur- och fornhistoria.", i Hyltén-Cavallius-föreningens årsbok 1933. 86 sid. 2 uppl. 1958.
  • Växjö stads historia 1863-1942, 1942, 232 sid.
  • Kyrkorna i Hovmantorp, 1947, 61 sid
  • "Gård och by i Långasjö socken, 1-18. Långasjökrönikan 1944-49, 45 sid.
  • "Gårdarna i Urshult. Öden och ägare" 1-59. Urshults krönika 1950-61, 394 sid.
  • En bok om Gransholms bruk. En historisk och biografisk studie, 1952, 94 sid.
  • Drettinge säteri. 1954, 110 sid.
  • Åryd. Anteckningar om en gård och ett järnbruk i Småland, 1954. 132 sid.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Lennart Zielfelt, "P.G. Vejde", Släkt och Hävd 1966. s- 67.
  • Sven Blomén, "Pehr Gunnar Vejde", Älghultskrönika 23 (1966), s. 73-78
  • Hennig Tarstad, "P.G. Vejde", , Urshults krönika 1966, s. 2-3
  • Josef Svennung, "P G Vejde 1985-1966", Natio Smolandica 29 (1966), s. 4-7.