Hoppa till innehållet

Peter Lorenz Sellergren

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Peter Lorentz Sellergren)
Peter Lorenz Sellergren
Född9 april 1768[1][2][3]
Jönköpings församling[4], Sverige
Död1 maj 1843[1][2][3] (75 år)
Hälleberga församling[2][3], Sverige
Medborgare iSverige[2]
Utbildad vidLunds universitet[3]
Jönköpings trivialskola[4]
SysselsättningPräst[3], teolog
Befattning
Pastorsadjunkt, Barkeryds församling (1794–1797)[4]
Pastorsadjunkt, Våthults församling (1797–1801)[4]
Komminister, Hälleberga församling (1812–1843)[3][4]
Redigera Wikidata

Peter Lorenz Sellergren,[5][6][7] född 9 april 1768 i Jönköping, död 1 maj 1843 i Hälleberga i Småland, var en svensk präst och gammalkyrklig väckelsepredikant.

Peter Lorenz Sellergren var son till pistolsmeden Petter Sellegren och Anna Maria Björkander. Sellergren blev student vid Lunds universitet 1788, vigdes till präst 1794 och blev domkyrkoadjunkt i Växjö. År 1812 blev han komminister i Hälleberga i Växjö stift. Han ansågs som rikt begåvad och var mycket uppskattad som predikant. Efter att hans tro börjat vackla i kontakten med upplysningslitteraturen, hängav han sig åt alkoholmissbruk till den grad att han 1813 kallades till domkapitlet och tvingades ta tjänstledigt. Såväl fysiskt som psykiskt svag upplevde han under den tiden ett märkligt religiöst genombrott och kunde därefter fortsätta sin prästerliga verksamhet. Han blev som ”en ny människa” som "brann af begär att rädda om möjligt hela verlden".

Sellergren gifte sig 5 juli 1823 med Anna Maria Petersdotter (1787–1828). Hon var dotter till en torpare på Kollinge i Hälleberga socken.[8]

Sellergrenianismen

[redigera | redigera wikitext]

Som predikant och själavårdare utövade Sellergren inflytande vida omkring och blev en av förgrundsgestalterna i 1800-talets kyrkliga väckelse, en kyrkofader i en kaplansstuga.[9] Hans förkunnelse var av gammalpietistisk art, men fick med tiden bland annat genom påverkan från Johann Arndt och Johan Möller, biskop i Visby, ett starkare evangeliskt inslag. Sellergren skall ha setts som någonting nära en apostel bland befolkningen och haft stort inflytande på stiftets prästerskap.[10]

  • 1814 – Ottesångspredikan hållen uti Växjö domkyrka år 1814, Växjö.[8]
  • 1817 – Enfaldig morgon -och aftonbön att bruka vid enskild husandakt, Kalmar.[8]
  • 1826 – Den falska egna rättfärdigheten, som utestänger så många själar från himmelen, föreställd uti en kristelig predikan... på sjätte söndagen efter trinitatis 1826, Karlskrona.[8]
  • 1827 – Den enda vägen till det eviga livet, framställd uti en kristelig predikan...på annandag pingst 1826, Karlskrona.[8]
  • 1828 – Olikheten emellan Jesu ungdom och mängden av vår tids ungdom, framställd uti en kristelig predikan på första söndagen efter trettondag jul 1818, Karlshamn.[8]
  • 1834 – Ande­liga sånger, Växjö.[8]
  • 1839–1843 – Utdrag ur brev i andeliga ämnen, häfte 1—3, Växjö (andra upplagan i Stockholm 1853 och tredje upplagan 1885 i Kalmar).[8]

Översättningar

[redigera | redigera wikitext]
  • 1817 – Litanien genom Guds ord trösteligen förklarad samt en andäktig bön, uti vilken ett botfärdigt hjärta bekänner för Gud sin syndiga levnad och beder om nåd, Kalmar.[8]
  • 1817 – Försök till enfaldiga samtal med unga barn över den kristelige trons söta hemligheter av Conrad Friedrich Stresow, Växjö.[8]
  • 1822 – Andeliga skaldestycken utur W. C. Desslers Himmelska själalust ibland Guds ords blommor, Växjö.[8]
  • 1825 – Bevekeliga böner till kristeliga föräldrar att vid sina barns uppfostran förnämligast se på deras bibehållande i döpelsenåden, meddelade av Johan Friedrich Hähn, Jönköping.[8]
  • 1840 – Levi söners rening eller ett väckelserop till lärare, innehållande en allvarlig uppmuntran till dem, som stå i prediko-ämbetet, Växjö.[8]
  • Det gamla budskapet. Predikningar och sånger (1925)
  1. ^ [a b] Peter Lorenz Sellergren, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Sellergren, Peter Lorentz, läst: 19 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f] Gotthard Virdestam, Växjö stifts herdaminne, vol. 4, 1930, s. 275-286, läst: 16 maj 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e] läst: 25 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Svenskt boklexikon. Åren 1830-1865 / Förra delen. A - L
  6. ^ Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan
  7. ^ Bra Böckers Lexikon, 4:e upplagan, Höganäs 1991 ISBN 91-7133-082-8. Band 20, Rota - Sjå, sid. 285
  8. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Växjö stifts herdaminne D. 4 Konga och Uppvidinge. Växjö: Kommittén. 1930. sid. 275-286. Libris 487095. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-487095 
  9. ^ Svensk uppslagsbok 1935, s. 460
  10. ^ Winberg 2000, s. 37

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]