Australisk skarv

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Phalacrocorax varius)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Australisk skarv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Pied Shag 01.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSuliformes
FamiljSkarvar
Phalacrocoracidae
SläktePhalacrocorax
ArtAustralisk skarv
P. varius
Vetenskapligt namn
§ Phalacrocorax varius
Auktor(Gmelin, 1789)
Utbredning
Elsterscharbe.jpg
Synonymer
  • Australskarv
Hitta fler artiklar om fåglar med

Australisk skarv[2] (Phalacrocorax varius) är en fågel i familjen skarvar inom ordningen sulfåglar.[3] Som namnet avslöjar förekommer den i Australien, men även i Nya Zeeland.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Australisk skarv är en stor (75 cm) medlem av familjen med en svart och vit fjäderdräkt. I sommardräkt har den glänsande svart ovansida och vit undersida. Näbben är ljusgul, strupsäcken skär och ansiktshuden gul eller orangefärgad. Vintertid är färgerna mer dämpade på näbb och i ansiktet. Ungfågeln är brun ovan, undertill vitaktig på strupen, brun och vitstreckad buk och med ett brunt halsband. Vissa fåglar i Nya Zeeland är dock helmörka.[4]

Från svartmaskad skarv (Phalacrocorax fuscescens) skiljs australisk skarv på mer bjärt färgad ansiktshud och näbb och att gränsen mellan det svarta och vita på kinden går ovan ögat, ej under. Ungfågeln har ljusare ansikte och hals samt gul, ej grå, hud framför ögat. Svartvit skarv (Microcarbo melanoleucos) är mycket mindre med mycket kortare näbb och mörk hud framför ögat.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Australisk skarv delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

  • Phalacrocorax varius hypoleucos – förekommer i Australien, både vid kusten och i de inre delarna, sällsynt på Tasmanien
  • Phalacrocorax varius varius – förekommer i kustområden på Nya Zeeland och Stewart Island

Arten är närmast släkt med svartmaskad skarv och sotskarv (Phalacrocorax sulcirostris).[5]

Skarvarnas släktskap[redigera | redigera wikitext]

Skarvarnas taxonomi har varit omdiskuterad. Traditionellt har de placerats gruppen i ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes) men de har även placerats i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes). Molekulära och morfologiska studier har dock visat att ordningen pelikanfåglar är parafyletisk.[6] Därför har skarvarna flyttats till den nya ordningen sulfåglar (Suliformes) tillsammans med fregattfåglar, sulor och ormhalsfåglar.[3]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Australisk skarv uppträder både i söt- och saltvatten. Den häckar i kolonier och är året om en sällskaplig fågel. Födan består mestadels av fisk, cirka 90% både avseende antal och vikt.[4][7]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med okänd utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

På svenska har arten även kallats australskarv.

BIldgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Phalacrocorax varius Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 28 januari 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01
  4. ^ [a b c] Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1
  5. ^ Kennedy, M., and H.G. Spencer (2014), Classification of the Cormorants of the World, Mol. Phylogenet. Evol. 79, 249-257.
  6. ^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning
  7. ^ Orta, J., Jutglar, F., Garcia, E.F.J., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2020). Great Pied Cormorant (Phalacrocorax varius). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52641 16 februari 2020).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]