Pixel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Här kan man tydligt se de förstorade pixlarna som små fyrkanter.
Sensorauflösungen.svg

Pixel är det minsta delen av den rastergrafik som används för att visa bilder på en skärm. Ordet pixel kommer av engelskans picture element, där "pix" är en förkortning av pictures. Ofta används förkortningen "px" och när det talas om pixlar i vardagen så används oftast ett SI-prefix, som till exempel megapixel.

En pixel kan betraktas som en punkt med viss färg och placering. En datorskärms upplösning kan anges som exempelvis 1024x768, vilket innebär 1024 pixlar vågrätt och 768 pixlar lodrätt. Mängden minne som krävs för varje pixel beror på antalet färger.

Hur verklighetstrogen en bild uppfattas beror inte endast på antalet färger och på upplösningen, utan även på upplösningstätheten, eller antalet pixlar per längdenhet.

Den lilla del av ett bildoriginal som läses in av en bildläsare och ger kulören hos respektive pixel kallas avläsningspunkt.

Upplösningstäthet[redigera | redigera wikitext]

Vid visning av en grafisk bild på en datorskärm är det antalet bildelement per längdenhet, angiven som ’pixels/inch’ och betecknad ppi, som bestämmer bildens upplösning medan vid utskrift eller tryckning av en bild är det antal färgpunkter per tum, betecknad dpi (dots per inch) som avgör bildens upplösning. I de allra flesta sammanhang används dock enheten dpi oberoende av om det handlar om visning på en datorskärm eller vid utskrift/tryckning. En ordinär datorskärm har en upplösning av omkring 96 pixel/inch vilket anges som 96 dpi under avancerade skärminställningar i Windows. Detta brukar i verkligheten handla om 86-89 pixlar/tum.

För tryckning eller utskrift av högupplösta bilder erfordras normalt att bilden skapas med minst 150 dpi upp till 300 dpi. För bilder som skapas enbart för visning på datorskärmen i skala 1:1 är det ingen idé att använda en högre upplösning än 96 dpi eftersom skärmen inte har högre upplösning. Om bilden i ett dokument ska kunna förstoras vid visningen på skärmen måste den dock vara skapad i en högre upplösning för att den inte ska bli grynig. De flesta bilder som enbart används för visning på internet är skapade med upplösningen 72 dpi vilket oftast ger en fullt tillräcklig upplösning.

Färgskala[redigera | redigera wikitext]

En annan avgörande faktor för kvaliteten vid visning av färgbilder på en datorskärm är det faktum att datorskärmar sänder ut ljus och då används en additiv blandning av de tre färgerna Röd, Grön och Blå, förkortat RGB, som i grova drag motsvarar de tre färger som uppfattas bäst av det mänskliga ögats tappar. (Ögats stavar uppfattar enbart gråskalor). Alla färger på skärmen blandas med utgångspunkt från dessa tre grundfärger. En bild som ska användas för tryck där bilden blir synlig genom reflekterat ljus på exempelvis ett papper, måste dock normalt definieras i den subtraktiva färgmodellen CMYK - Cyan, Magenta, Gul och Svart som utgör de fyra grundfärger en tryckpress normalt laddas med. Svart är en så kallad key-color (därav 'K'-et i CMYK) och används enbart för att göra en färgpunkt helt svart eftersom en blandning av enbart CMY inte ensamt kan ge en helt svart färgton.

Vid visning på datorskärmen konverteras en CMYK-skapad bild till RGB. För att det ska bli så bra konvertering som möjligt mellan CMYK-bilder, RGB-bilder och vice versa måste datorskärmen kalibreras med ett separat program och en läspenna som hålls mot skärmen. För bilder som enbart ska visas på skärmen eller som ska digitaltryckas kan RGB användas som färgmodell i de flesta fall. Om det är mycket höga krav på färgåtergivning måste alla bilder skapas i färgmodell CMYK även vid digitaltryckning, eftersom även dessa maskiner arbetar med CMYK-färger. Det är också viktigt att den som skapar bilden använder samma färgprofil som tryckeriet använder för att få så bra överensstämmelse som möjligt mellan det som visas på skärmen och den tryckta bilden.

Se även[redigera | redigera wikitext]