Hoppa till innehållet

Policyprofessionella aktörer

Från Wikipedia

Policyprofessionella aktörer avser personer som arbetar eller innehar uppdrag för politiska organisationer och institutioner men som inte är tillsatta genom demokratiska val.[1] De policyprofessionella är oftast inte experter i egentlig mening men agerar till exempel som politiskt sakkunniga, pressekreterare, politiska sekreterare, PR-konsulter och utredare inom olika organisationer och institutioner.[2][3]

Enligt Statsvetaren Robert A Dahl uppstår ett speciell form av intellektuella i pluralistiska polyarkiska demokratier. De är ett aktivt engagerade specialister i att påverka offentliga beslut, både direkt och indirekt. Dahl menar att dessa specialister är väldigt viktiga för att utveckla och styra stora demokratier,[4] men dess inflytande kan också hota den representativa demokratins centrala princip om jämlikhet.[5]

Begreppet användes först av demokratiforskaren Hugh Helclo tillsammans med begreppet issue network.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Garsten, Christina. Makt utan mandat: de policyprofessionella i svensk politik (Första upplagan). ISBN 978-91-7504-282-4. OCLC 910838782. https://www.worldcat.org/oclc/910838782. Läst 30 maj 2020 
  2. ^ ”Policyprofessinella i offentlig tjänst har faktiskt ett mandat”. Respons. http://tidskriftenrespons.se/recension/policyprofessinella-i-offentlig-tjanst-har-faktiskt-ett-mandat/. Läst 30 maj 2020. 
  3. ^ Sigurd Allern, Ester Pollack (2021). Daniel Suhonen, Göran Therborn, Jesper Weithz, Katalys - Institut för facklig idéutveckling. red. Svängdörrarnas förlovade land. Kapitel i Klass i Sverige: ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet. Katalys. Arkiv förlag. ISBN 978-91-7924-348-7. Läst 29 december 2023 
  4. ^ Dahl, Robert A., 1915- (2002). Demokratin och dess antagonister ([Ny utg.]). Ordfront i samarbete med Demokratiakad. ISBN 91-7324-892-4. OCLC 185923544. https://www.worldcat.org/oclc/185923544. Läst 5 januari 2021 
  5. ^ Garsten, Christina. De policyprofessionella och demokratins framtid. sid. 4-5. Läst 5 januari 2021 
  6. ^ ”Hugh Heclo” (på engelska). Wikipedia. 2020-11-16. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hugh_Heclo&oldid=989081768. Läst 5 januari 2021.