Predikstolen (fornborg)
| Predikstolen | |
| Fornborg | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Kommun | Uppsala |
| Socken | Uppsala-Näs |
| Höjdläge | 25 m ö.h. |
| Kulturmärkning | |
| Fast fornlämning | |
| - FMIS beteckn | Uppsala-Näs 133:1 |
| Tillkomsttid | ca 1200 f.Kr. |
Predikstolens fornborg är en cirka 3000 år gammal fornborg sydväst om Uppsala. Predikstolen är också namnet på den anslutande 10-15 meter höga lodräta klippväggen i utkanten av skogsområdet Nåsten i det kommunala naturreservatet Hågadalen-Nåstens naturreservat. Predikstolen ligger tre kilometer söder om Håga, som på bronsåldern var ett maktcentrum.
Beskrivning av borgen
[redigera | redigera wikitext]Fornborgen är en anläggning som består dels av huvudborgen, dels av en mindre förborg eller annexborg, vars ytor är ca 4,5 ha respektive 1,5 ha. Anläggningen i sin helhet är ca 500 m lång, i nord-sydlig riktning längs förkastningsbranten, och som bredast ca 200 m[1]. Huvudborgen är skild från förborgen i söder av en mellanliggande bäckravin. Huvudborgens vallar är röjda, men fornborgen är allmänt beväxt med blandskog.
Huvudborgen har en oval form och är sin största längd (nord-syd) knappt 300 m lång och ca 200 m bred. Borgens ytterkanter utgörs dels av ett murverk i form av en ringvall och dels av klippbranter. Ringvallens sammanlagda längd är ca 760 meter och har avbrott vid de branta och upp till 10 m höga klippväggarna i ost och sydost. Ringvallen är idag 3 till 14 meter bred och 0,3 till 1,5 m hög och är som mäktigast i den norra delen.[2] Det verkar ha funnits en ingång genom murverket i nordost som idag syns som en tydlig svacka. Den stig som anlagts till borgen passerar genom denna ingång. Eventuellt fanns även en ingång i sydväst, i riktning mot annexborgen.
Annexborgen har en halvcirkelformad mur som vetter åt syd och väst.[1] Dess murverk består av ett grövre stenmaterial än huvudborgens.
Området inuti huvudborgen är kuperat med väsentlig bergig terräng med mellanliggande sankmark, vilket innebär att borgen inte lämpar sig särskilt bra som boplats. Det finns dock några områden med torrare moränmark. Vid utgrävningar har man på dessa platser funnit tunna kulturlager, rester från eldhärdar, och ugnar, samt keramikskärvor och rester av brända och obrända ben. Några lämningar av mer permanenta hus eller boplatser har man inte kunnat hitta.[2] Tolkningen är att borgen ska ses som en del av centralplatsen i Håga, och att den har använts tillfälligt. Människor har bott eller övernattat här kortare tider. Borgen har alltså inte varit en permanent befäst gård, by eller boplats.
Kol-14-dateringar och tolkningar av keramikresterna visar att borgen började användas ca 1200 f kr, i gränsen mellan äldre och yngre bronsålder i Sverige. Skörbränd sten och kolrester i vallarna antyder att borgen har ödelagts, alltså intagits, minst en gång, kanske två. Från någonstans runt 700 f kr upphör spåren i kulturlagren och borgen verkar ha övergivits[2].
Fornborgens vallar byggdes i två faser, varav den tidigaste har daterats till Period III (1300–1100 före Kristus). Dess byggnader förstördes av eld någon gång under Period V, vilket ger datering fram till 800 före Kristus.
Borgens syfte och funktion
[redigera | redigera wikitext]Fornborgen låg utmed den ena av seglingslederna dit (nu Hågaån) och anses ha fungerat som det viktigaste vaktstället för Håga.
Borgens roll på senare tid
[redigera | redigera wikitext]Carl von Linné tog sina studenter till Predikstolen på exkursion.[3]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- RAÄ-nummer Uppsala-Näs 133:1, via Fornsök
- Rachel N. Elliott: Håga in context – An analysis of the Håga complex in the Bronze Age landscape of the Mälar Valley region, Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia,2020, sidan 47
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Michael Olausson (1995). ”Det inneslutna rummet: om kultiska hägnader, fornborgar och befästa gårdar i Uppland från 1300 f Kr till Kristi födelse”. Riksantikvarieämbetet - Arkelogiska undersökningar - Skrifter nr 9 (Stockholm: Riksantikvarieämbetet): sid. 35.
- ^ [a b c] Olausson, Michael och Bornfalk Back, Anders (2022). ”Bronsåldersborgen Predikstolen”. i Zachrisson, Torun; Ullén, Inga och Olausson, Michael (på Svenska). Håga - gravhögen och bygden från bronsålder till nutid. Uppsala: Upplandsmuseet. sid. 96-109. ISBN 978-91-86145-40-8
- ^ Predikstolen, Hågadalen-Nåsten på www.naturkartan.se
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]Zachrisson, Torun, red. ”Bronsåldersborgen Predikstolen”. HÅGA - Gravhögen och bygden från bronsålder till nutid. Upplandsmuséets skriftserie. "12". Inga Uhlén, Michael Olausson. ISBN 978-91-86145-40-8
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]