Uppsala kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Uppsala kommun
Kommun
Uppsalacityhall2022 1.jpg
Uppsala stadshus (kommunhus)
SloganVälkommen hit, välkommen hem[1]
Kommunens vapen.
Uppsala kommunvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänUppsala län
CentralortUppsala
Inrättad1 januari 1971[2]
UtbrutetKnivsta kommun (2003)
(Knivsta kommun)
Areal, befolkning
Areal2 234,34 kvadratkilometer ()[3]
- därav land2 182,31 kvadratkilometer[3]
- därav vatten52,03 kvadratkilometer[3]
Folkmängd241 406 ()[4]
Bef.täthet110,62 inv./km² (land)
Läge
Uppsala Municipality in Uppsala County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°52′00″N 17°38′00″Ö / 59.866666666667°N 17.633333333333°Ö / 59.866666666667; 17.633333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUppsala domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-3005[5]
Anställda17 675 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0380[7]
Postnummer751 70–757 59[8]
Riktnummer018
GeoNames2666219
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Uppsala kommun (uttal) är en kommun i Uppsala län. Centralort är Uppsala som också är länets residensstad.

Kommunen är Sveriges 4:e folkrikaste kommun med cirka 241 000 invånare (2022)[9] invånare och centralorten är landets fjärde största tätort.

Centralorten, belägen vid norra änden av mälarviken Ekoln, är huvudsakligen omgiven av vidsträckta och uppodlade lerslätter. Det lokala näringslivet har under lång tid varit tätt knutet till centralorten där universitetet och statliga verk ligger. 

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt positiv. Största parti i samtliga val, förutom valen 2006 och 2010, har varit Socialdemokraterna som också varit en del av de styrande koalitioner från 2014 till 2022.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Almunge, Balingsta, Björklinge, Bladåker, Bondkyrka, Bälinge, Börje, Dalby, Danmark, Faringe, Funbo, Gamla Uppsala, Hagby, Jumkil, Järlåsa, Knutby, Lena, Läby, Ramsta, Rasbo, Rasbokil, Skogs-Tibble, Skuttunge, Stavby, Tensta, Tuna, Uppsala-Näs, Vaksala, Viksta, Vänge, Västeråker, Åkerby, Åland och Ärentuna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Uppsala stad som 1863 bildade en stadskommun.

1947 införlivades Bondkyrka landskommun och Gamla Uppsala landskommun i Uppsala stad

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Björklinge (av de tidigare kommunerna Björklinge och Viksta), Bälinge (av Bälinge, Börje, Jumkil, Skuttunge och Åkerby), Knutby (av Bladåker, Edsbro, Faringe och Knutby), Norra Hagunda (av Järlåsa, Läby, Skogs-Tibble, Vänge och Åland), Oland (av Alunda, Ekeby, Skäfthammar, Stavby och Tuna), Rasbo (av Rasbo och Rasbokil) Södra Hagunda (av Balingsta, Dalby, Hagby, Ramsta, Uppsala-Näs och Västeråker), Vaksala (av Danmark, Funbo och Vaksala) samt Vattholma (av Lena, Tensta och Ärentuna). Almunge landskommun samt Uppsala stad förblev opåverkade.

1967 införlivades Södra Hagunda och Vaksala landskommuner i Uppsala stad samtidigt som Rasbo landskommun införlivades i Olands landskommun.

Uppsala kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Uppsala stad samt landskommunerna Almunge, Björklinge, Bälinge, Knivsta, Norra Hagunda och Vattholma samt delar ur Knutby landskommun (Bladåkers, Faringe och Knutby församlingar). 1974 införlivades delar ur då upplösta Olands kommun (Rasbo, Rasbokils, Stavby och Tuna församlingar). 2003 utbröts ur kommunen området som utgjort Knivsta landskommun för att bilda Knivsta kommun.[10]

Kommunen ingår sedan bildandet i Uppsala domsaga.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Uppsala kommun är belägen i de centrala delarna av landskapet Uppland och den gränsar i söder till Knivsta kommun och Håbo kommun, i sydväst till Enköpings kommun, i väster till Heby kommun och i norr till Tierps kommun och Östhammars kommun, alla i Uppsala län, samt i öster till Norrtälje kommun i Stockholms län. Kommunen ligger vid Mälarens norra strand där Fyrisån mynnar ut norrifrån.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Mot öster, Uppsala domkyrka i bildens mitt. Bilden troligen från början av 1960-talet.

Centralorten belägen vid norra änden av mälarviken Ekoln är huvudsakligen omgiven av vidsträckta och uppodlade lerslätter. I västra och nordöstra delarna av kommunen finns stora, flacka skogsområden. I södra delen av kommunen finns skogsområden så som Lunsen och Nåsten och i sydväst finns Fiby urskog. I lerfyllda sprickdalar flyter Fyrisån, Hågaån och Jumkilsån. I det i övrigt flacka landskapet framträder rullstensåsen Uppsalaåsen tydligt, exempelvis vid Viksta stentorg och ett nästan 2 km² stort så kallat kittelfält.[11]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 45 naturreservat i Uppsala kommun.[12] Bland dessa hittas exempelvis Örby hagar som utgörs av gamla betesmarker i en kulturmiljö. Reservatet är även klassat som Natura 2000-område.[13] Fullerö backar är ett annat område med betesmark, där har djur betat sedan 1200-talet. De betande djuren har hållit vegetationen låg, varför ljuskrävande örter och insekter getts möjlighet att växa. Även detta reservat är klassat som Natura 2000-område.[14]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Uppsala kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 27 församlingar.

Från 2016 indelas kommunen istället i 36 distrikt.[15]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Uppsala kommuns lokala definition av tätorten Uppsala stämmer inte överens med SCB:s tätortsdefinition.[16]

Kod Tätort 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2016 2019
0656 Uppsala &&&&&&&&&0109497.&&&&&0109 497 &&&&&&&&&0119979.&&&&&0119 979 &&&&&&&&&0124036.&&&&&0124 036 &&&&&&&&&0128409.&&&&&0128 409 &&&&&&&&&0140454.&&&&&0140 454 &&&&&&&&&0149245.&&&&&0149 245 &&&&&&&&&0152617.&&&&&0152 617 &&&&&&&&&0164535.&&&&&0164 535
0632 Sävja &&&&&&&&&&&07869.&&&&&07 869 &&&&&&&&&&&09441.&&&&&09 441 &&&&&&&&&&&09434.&&&&&09 434 &&&&&&&&&&&09414.&&&&&09 414 &&&&&&&&&&&09684.&&&&&09 684 &&&&&&&&&&&09723.&&&&&09 723 &&&&&&&&&&&09718.&&&&&09 718 &&&&&&&&&&&09914.&&&&&09 914
0628 Storvreta &&&&&&&&&&&05932.&&&&&05 932 &&&&&&&&&&&06550.&&&&&06 550 &&&&&&&&&&&06431.&&&&&06 431 &&&&&&&&&&&06083.&&&&&06 083 &&&&&&&&&&&06347.&&&&&06 347 &&&&&&&&&&&06340.&&&&&06 340 &&&&&&&&&&&06348.&&&&&06 348 &&&&&&&&&&&06343.&&&&&06 343
0512 Björklinge &&&&&&&&&&&03067.&&&&&03 067 &&&&&&&&&&&03059.&&&&&03 059 &&&&&&&&&&&03110.&&&&&03 110 &&&&&&&&&&&03186.&&&&&03 186 &&&&&&&&&&&03269.&&&&&03 269 &&&&&&&&&&&03322.&&&&&03 322 &&&&&&&&&&&03333.&&&&&03 333 &&&&&&&&&&&03397.&&&&&03 397
0524 Bälinge &&&&&&&&&&&02309.&&&&&02 309 &&&&&&&&&&&02201.&&&&&02 201 &&&&&&&&&&&02050.&&&&&02 050 &&&&&&&&&&&02166.&&&&&02 166 &&&&&&&&&&&02437.&&&&&02 437 &&&&&&&&&&&02406.&&&&&02 406 &&&&&&&&&&&02420.&&&&&02 420 &&&&&&&&&&&02583.&&&&&02 583
0514 Lindbacken/Brogården (Jälla) &&&&&&&&&&&&0933.&&&&&0933 &&&&&&&&&&&01402.&&&&&01 402 &&&&&&&&&&&02017.&&&&&02 017
0654 Ultuna &&&&&&&&&&&&0455.&&&&&0455 &&&&&&&&&&&&0462.&&&&&0462 &&&&&&&&&&&01514.&&&&&01 514
0596 Lövstalöt &&&&&&&&&&&&0891.&&&&&0891 &&&&&&&&&&&&0871.&&&&&0871 &&&&&&&&&&&&0880.&&&&&0880 &&&&&&&&&&&&0982.&&&&&0982 &&&&&&&&&&&01046.&&&&&01 046 &&&&&&&&&&&01399.&&&&&01 399 &&&&&&&&&&&01434.&&&&&01 434 &&&&&&&&&&&01458.&&&&&01 458
0660 Vattholma &&&&&&&&&&&01607.&&&&&01 607 &&&&&&&&&&&01525.&&&&&01 525 &&&&&&&&&&&01492.&&&&&01 492 &&&&&&&&&&&01413.&&&&&01 413 &&&&&&&&&&&01427.&&&&&01 427 &&&&&&&&&&&01410.&&&&&01 410 &&&&&&&&&&&01414.&&&&&01 414 &&&&&&&&&&&01404.&&&&&01 404
0516 Vänge &&&&&&&&&&&01086.&&&&&01 086 &&&&&&&&&&&01254.&&&&&01 254 &&&&&&&&&&&01213.&&&&&01 213 &&&&&&&&&&&01245.&&&&&01 245 &&&&&&&&&&&01331.&&&&&01 331 &&&&&&&&&&&01320.&&&&&01 320 &&&&&&&&&&&01303.&&&&&01 303 &&&&&&&&&&&01297.&&&&&01 297
0500 Almunge &&&&&&&&&&&&0627.&&&&&0627 &&&&&&&&&&&&0675.&&&&&0675 &&&&&&&&&&&&0692.&&&&&0692 &&&&&&&&&&&&0691.&&&&&0691 &&&&&&&&&&&&0813.&&&&&0813 &&&&&&&&&&&&0816.&&&&&0816 &&&&&&&&&&&&0797.&&&&&0797 &&&&&&&&&&&&0887.&&&&&0887
0662 Ytternäs och Vreta &&&&&&&&&&&&0298.&&&&&0298 &&&&&&&&&&&&0349.&&&&&0349 &&&&&&&&&&&&0405.&&&&&0405 &&&&&&&&&&&&0636.&&&&&0636 &&&&&&&&&&&&0775.&&&&&0775 &&&&&&&&&&&&0782.&&&&&0782 &&&&&&&&&&&&0785.&&&&&0785
0694 Sydöstra Fullerö &&&&&&&&&&&&0762.&&&&&0762
0580 Knutby &&&&&&&&&&&&0517.&&&&&0517 &&&&&&&&&&&&0550.&&&&&0550 &&&&&&&&&&&&0568.&&&&&0568 &&&&&&&&&&&&0534.&&&&&0534 &&&&&&&&&&&&0564.&&&&&0564 &&&&&&&&&&&&0705.&&&&&0705 &&&&&&&&&&&&0696.&&&&&0696 &&&&&&&&&&&&0726.&&&&&0726
0592 Länna &&&&&&&&&&&&0719.&&&&&0719 &&&&&&&&&&&&0725.&&&&&0725 &&&&&&&&&&&&0731.&&&&&0731 &&&&&&&&&&&&0698.&&&&&0698 &&&&&&&&&&&&0685.&&&&&0685 &&&&&&&&&&&&0700.&&&&&0700 &&&&&&&&&&&&0725.&&&&&0725 &&&&&&&&&&&&0680.&&&&&0680
0548 Gunsta &&&&&&&&&&&&0268.&&&&&0268 &&&&&&&&&&&&0374.&&&&&0374 &&&&&&&&&&&&0368.&&&&&0368 &&&&&&&&&&&&0371.&&&&&0371 &&&&&&&&&&&&0380.&&&&&0380 &&&&&&&&&&&&0611.&&&&&0611 &&&&&&&&&&&&0618.&&&&&0618 &&&&&&&&&&&&0632.&&&&&0632
0620 Skyttorp &&&&&&&&&&&&0554.&&&&&0554 &&&&&&&&&&&&0652.&&&&&0652 &&&&&&&&&&&&0631.&&&&&0631 &&&&&&&&&&&&0664.&&&&&0664 &&&&&&&&&&&&0666.&&&&&0666 &&&&&&&&&&&&0636.&&&&&0636 &&&&&&&&&&&&0643.&&&&&0643 &&&&&&&&&&&&0620.&&&&&0620
0568 Järlåsa &&&&&&&&&&&&0411.&&&&&0411 &&&&&&&&&&&&0440.&&&&&0440 &&&&&&&&&&&&0436.&&&&&0436 &&&&&&&&&&&&0451.&&&&&0451 &&&&&&&&&&&&0493.&&&&&0493 &&&&&&&&&&&&0515.&&&&&0515 &&&&&&&&&&&&0517.&&&&&0517 &&&&&&&&&&&&0554.&&&&&0554
0556 Gåvsta &&&&&&&&&&&&0355.&&&&&0355 &&&&&&&&&&&&0385.&&&&&0385 &&&&&&&&&&&&0401.&&&&&0401 &&&&&&&&&&&&0398.&&&&&0398 &&&&&&&&&&&&0549.&&&&&0549 &&&&&&&&&&&&0539.&&&&&0539 &&&&&&&&&&&&0551.&&&&&0551 &&&&&&&&&&&&0552.&&&&&0552
0622 Skölsta &&&&&&&&&&&&0281.&&&&&0281 &&&&&&&&&&&&0344.&&&&&0344 &&&&&&&&&&&&0368.&&&&&0368 &&&&&&&&&&&&0377.&&&&&0377 &&&&&&&&&&&&0535.&&&&&0535
0530 Danmark &&&&&&&&&&&&0453.&&&&&0453 &&&&&&&&&&&&0439.&&&&&0439 &&&&&&&&&&&&0439.&&&&&0439
0526 Bärby &&&&&&&&&&&&0215.&&&&&0215 &&&&&&&&&&&&0220.&&&&&0220 &&&&&&&&&&&&0347.&&&&&0347 &&&&&&&&&&&&0344.&&&&&0344 &&&&&&&&&&&&0382.&&&&&0382
0606 Ramstalund &&&&&&&&&&&&0279.&&&&&0279 &&&&&&&&&&&&0274.&&&&&0274 &&&&&&&&&&&&0313.&&&&&0313 &&&&&&&&&&&&0311.&&&&&0311 &&&&&&&&&&&&0342.&&&&&0342 &&&&&&&&&&&&0317.&&&&&0317 &&&&&&&&&&&&0356.&&&&&0356
0538 Funbo &&&&&&&&&&&&0326.&&&&&0326 &&&&&&&&&&&&0323.&&&&&0323 &&&&&&&&&&&&0311.&&&&&0311
0598 Marielund (Selknä och Marielund) &&&&&&&&&&&&0314.&&&&&0314 &&&&&&&&&&&&0311.&&&&&0311 &&&&&&&&&&&&0301.&&&&&0301
0566 Håga &&&&&&&&&&&&0312.&&&&&0312 &&&&&&&&&&&&0317.&&&&&0317 &&&&&&&&&&&&0302.&&&&&0302 &&&&&&&&&&&&0319.&&&&&0319 &&&&&&&&&&&&0309.&&&&&0309 &&&&&&&&&&&&0291.&&&&&0291
0696 Vångelsta &&&&&&&&&&&&0277.&&&&&0277
0650 Blackstalund &&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207 &&&&&&&&&&&&0210.&&&&&0210 &&&&&&&&&&&&0203.&&&&&0203 &&&&&&&&&&&&0214.&&&&&0214 &&&&&&&&&&&&0262.&&&&&0262
0590 Läby &&&&&&&&&&&&0233.&&&&&0233 &&&&&&&&&&&&0244.&&&&&0244 &&&&&&&&&&&&0230.&&&&&0230 &&&&&&&&&&&&0220.&&&&&0220 &&&&&&&&&&&&0231.&&&&&0231 &&&&&&&&&&&&0224.&&&&&0224 &&&&&&&&&&&&0224.&&&&&0224
0666 Vårdsätra &&&&&&&&&&&&0201.&&&&&0201 &&&&&&&&&&&&0230.&&&&&0230 &&&&&&&&&&&&0237.&&&&&0237 &&&&&&&&&&&&0266.&&&&&0266 &&&&&&&&&&&&0291.&&&&&0291
(blankt) Om befolkningen sjunker under 200, blir tätorten i stället en småort.
Avgränsningen görs vart femte år.
SCB ändrade metod till 2015
Beteckningen för T0514 ändrades till Jälla den 19 juni 2017.
Beteckningen för T0598 ändrades till Selknä och Marielund den 19 juni 2017.
T0666 Vårdsätra klassades inte längre som en statistisk tätort 2017.

Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB)[17]

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Under mandatperioden 2002–2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna med stöd från Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Under mandatperioderna 2006–2014 styrdes kommunen av de borgerliga partierna (Alliansen).

Under mandatperioden 2014-2018 styrde Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet (de rödgröna) med egen majoritet.[18] Efter kommunvalet 2018 tog ett nytt blocköverskridande styre med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna (mittstyret) över makten, då inget block fått egen majoritet och Sverigedemokraterna blivit vågmästare.[19]

Under mandatperioden 2022-2026 styr Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i minoritet. Tillsammans har dessa tre partier en valteknisk samverkan med Utvecklingspartiet Demokraterna.[20]

År Partier
1994-2006 S V MP
2006-2014 M L C KD
2014-2018 S V MP
2018-2022 S MP L
2022- S V MP

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026
Ordförande S Klas-Herman Lundgren
Förste vice ordförande S Carl Lindberg
Andre vice ordförande M Magnus Åkerman

Mandatfördelning i Uppsala kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPFISDSE4VUPDEMCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197038161710
38161710
8187,0
6417
1973533201013
533201013
8189,7
6318
1976633171213
633171213
8189,7
5625
1979733151016
733151016
8189,1
5130
198273611621
73611621
8190,1
5229
1985634171419
63471419
8188,2
4833
1988631691217
631691217
8184,6
4833
19915283713421
528713421
8184,1
5328
19946347149119
63474919
8185,4
4635
199810247149620
1024749620
8179,68
4536
20029276316614
927616614
8179,69
4338
200662161811622
6216811622
8181,81
4239
201062111268423
6211168423
8184,11
4239
2014822122567415
82212567415
8185,18
4140
201892162788614
9216788614
8186,40
4041
2022112358275614
11235875614
8182,09
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen 18 ledamöter, varav sex tillhör Socialdemokraterna, fyra tillhör Moderaterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet har två vardera medan Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna alla har en ledamot vardera.[21]

Presidium 2022–2026
Ordförande S Erik Pelling
Förste vice ordförande V Tobias Smedberg
Andre vice ordförande M Therez Almerfors

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Annika Lindh (S) ? 31 oktober 2002[22]
  Lena Hartwig (S) 1 november 2002 31 oktober 2006[23]
  Gunnar Hedberg (M) 1 november 2006 31 januari 2012[24]
  Fredrik Ahlstedt (M) 1 februari 2012 31 oktober 2014[25]
  Marlene Burwick (S) 1 november 2014 14 oktober 2018[26]
  Erik Pelling (S) 15 oktober 2018

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Asal Gohari MP Alf Karlsson
Kulturnämnden MP Linda Eskilsson S Patrik Hedlund
Miljö- och hälsoskyddsnämnden MP Klara Ellström S Kerstin Westman
Plan- och byggnadsnämnden S Ylva Stadell L Anders A Aronsson
Överförmyndarnämnden S Bertil Brunn KD Heikki Tiitinen
Utbildningsnämnden L Jennie Claesson S Ulrik Wärnsberg
Idrott- och fritidsnämnden S Maria Patel L Anders Wallin
Gatu- och samhällsmiljönämnden MP Rickard Malmström S Hilde Klasson
Arbetsmarknadsnämnden L Mohamad Hassan S Klas-Herman Lundgren
Namngivningsnämnden S Monica Östman M Anna-Karin Westerlund
Omsorgsnämnden L Angelique Prinz Blix S Loa Mothata
Äldrenämnden S Eva Christiernin MP Johan Edstav
Räddningsnämnden S Patrik Kjellin C Jan Ulmander
Valnämnden S Johan Pelling KD Ingemar Virsén

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

Uppsala kommun hade i början av 2020-talet ett flertal internationella relationer i syfte att "skapa förutsättningar för att kommunen ska kunna erbjuda bättre och mer kostnadseffektiv service till invånarna, och att Uppsala ska ha en långsiktigt hållbar tillväxt och sysselsättning". Det internationella arbetet hade tre basinriktningar – verksamhetsutveckling, näringsliv och positionering samt bevakning och påverkan. Som en del av det arbetet var kommunen sedan 2015 medlem i Eurocities, en samverkansorganisation för "att stärka storstädernas ställning i EU".[27] Därtill hade kommunen sju vänorter:

Danmark Frederiksberg, Danmark. (1947-)[28]
Estland Tartu, Estland. (1988-)[28]
Finland Tavastehus, Finland. (1947-)[28]
Island Hafnarfjörður, Island. (1947-)[28]
Norge Bærum, Norge. (1947-)[28]
USA Minneapolis, USA.[27]
Sydkorea DaejeonSydkorea.[27]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Uppsala universitets huvudbyggnad, Segerstedthuset sett från öster (Slottet), vinter 2018. Arkitekter bland annat: 3XN, Indicum.

Det lokala näringslivet har under lång tid varit tätt knutet till centralorten där universitetet och statliga verk ligger. I början av 2020-talet var cirka 15 procent av de förvärvsarbetande sysselsatta inom utbildning, 20 procent inom vård och omsorg och fem procent inom tillverkningsindustrin. Inom den offentliga sektorn var de största arbetsgivarna kommunen, regionen (vilket inkluderar Akademiska sjukhuset) samt Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Bland större industrier återfinns bioteknikföretaget Cytiva Sweden AB, läkemedelsbolaget Fresenius Kabi AB och Phadia AB som arbetar med medicinsk utrustning. Universitetet har lockat etableringar av kunskapsintensiva företag till kommun, primärt inom branscherna data och läkemedel. I företagsparken Glunten, (Uppsala Science Park) finns Stiftelsen universitet, näringsliv och samhälle (STUNS) som bildats för att stimulera samarbetet mellan universitet, näringsliv och samhällsorgan så som Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning, Läkemedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Andra större näringsidkare i kommunen var Vattenfall AB och Luftstridsskolan (LSS).[11]

Energi och råvaror[redigera | redigera wikitext]

Användning och tillförsel i ett Sankey-diagram för Uppsala kommun 2017 (Källa: Länsstyrelsen Uppsala län).

Under 2010-talet började den traditionella strukturen för produktion av el att förändras. Tidigare fanns generellt ett mindre antal, ofta stora, elproducerande enheter såsom vattenkraftverk och kärnkraftverk som producerade nästan all el vilken sedan överfördes via långa kraftledningar till elanvändarna då dessa kraftverk ofta är placerade långt ifrån tätbebyggda områden. Detta håller dock på att förändras i och med att mer decentraliserad och lokal energiproduktion av olika slag blivit vanligare, bland annat genom teknisk utveckling hos solkraft och vindkraft men även genom lagringsteknik som exempelvis batterier. Uppsala kommun strävar efter en ökad lokal produktion av el för att bidra till övergången till förnybar elproduktionen, men även för att öka resiliensen för det lokala elektriska nätet.[29]

Vattenfall driftsatte vintern 2020 ett batterilager nära Gränby sportfält. Batterilagret ska stötta det lokala nätet för Uppsala stad och har en installerad kapacitet på 20 MWh och en effekt på 5 MW.[30] Vattenfall beskriver lagret som ett "forsknings- och innovationsprojekt som syftar till att utvärdera på vilka sätt man kan utvärdera ett energilager". I och med driftsättning blev Uppsala den första kommunen i Sverige med den här typen av anläggning.[31]

Uppsalas kraftvärmeverk i Boländerna hade tidigare en turbin på 100 MW vilket motsvarade cirka en tredjedel av Uppsala stads maximala effektbehov.[32] En ny byggnad, Carpe Futurum, invigdes i början av 2022[33] vilken eldar biobränslen. Till denna kommer det vara möjligt att ansluta en turbin för 30 MW lokal elproduktion.[32]

En utbyggnad av solceller för elproduktion pågår i Uppsala kommun som har satt som långsiktigt mål solenergi ska täcka 10-15 % av elanvändningen. Etappmål är 30 MW installerad effekt 2020 och 100 MW 2030.[29][uppföljning saknas] Solel producerar dock främst sommartid på Sveriges breddgrader och bidrar inte mycket till elproduktionen på vintern.

Det fanns i början av 2020-talet ingen vindkraft på större skala utbyggd inom Uppsala kommuns gränser, ej heller i Uppsala län som helhet. En framtida utbyggnation kompliceras också, bland annat till följd av Försvarsmaktens intressen samt att många områden i Uppsala kommun har höga natur- eller kulturvärden.[32]

Strömhagsgruvan öppnade 1842 men stängdes efter en kortare tid. År 1942 återupptogs verksamheten, men genom ett nytt gruvhål. Under de två åren driften pågick upptogs 3920 ton prima järnmalm. Verksamhet var åter igång 1952 men upphörde efter två år.[34]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av motorvägenE4 och Ostkustbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt Mälartågs regiontåg. Dessutom trafikeras banan norrut av Mälartåg mot Gävle och söderut av Uppsalapendeln (SJ), Mälartåg och Stockholms pendeltåg mot Stockholm. Mälartåg har stopp även i Storvreta, Vattholma och Skyttorp. Från Uppsala utgår även Dalabanan, som trafikeras av Mälartåg och SJ, västerut mot Sala.

Från Uppsala utgår riksväg 55 åt sydväst, riksväg 72 åt väster, länsväg 272 åt nordväst, länsväg 290 åt norr, länsväg 288 åt nordöst och länsväg 282 åt öster. De båda senare förbinds av länsväg 273 i nord-sydlig riktning i kommunens östra delar.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 241 406 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 4:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Uppsala kommun 1810–2020[35][36]
ÅrFolkmängd
1810
  
36 388
1850
  
41 655
1900
  
59 218
1950
  
93 387
1970
  
129 687
1980
  
146 192
1990
  
167 508
2000
  
189 569
2010
  
197 787
2015
  
210 126
2020
  
233 839
Anm: Den 1 januari 2003 avskildes Knivsta kommundel till egen kommun.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 47 007, eller 22,67 % av befolkningen (hela befolkningen: 207 362 den 31 december 2014).[37]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Uppsala kommun 207 362 personer. Av dessa var 36 273 personer (17,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[38]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Gamla Uppsala fornminnesområde, cirka 1998–2000.

I kommunen finns en av Skandinaviens mest värdefulla kulturmiljöer, Gamla Uppsala. Området var ett religiöst och politiskt centrum på 500-talet. Där hittas exempelvis de tre kungshögarna.[39]

År 2022 fanns 12 statliga byggnadsminnen i kommunen, däribland Uppsala slott[40] med anor från 1500-talet[41] och Botaniska trädgården.[40] Den senare anlades på 1660-talet och skänktes av Gustav III till universitetet 1787.[42]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Uppsala kommunvapen

Blasonering: I blått fält ett gående utåtseende, krönt lejon i gult med svart kontur och med röd beväring, därest dylik skall användas

Uppsalas lejon uppträder första gången som sigill på 1700-talet. Det fastställdes som vapen för Uppsala stad år 1943. Även landskommunerna Björklinge, Bälinge, Gamla Uppsala, Läby och Oland hade haft vapen vars giltighet upphört i samband med sammanslagningar.

Kommunen registrerade vapnet i sitt nuvarande utförande med svart kontur kring lejonfiguren hos PRV år 1986. Den svarta konturen och den gula färgen innebär brott mot heraldikens regler, varför kommunen enligt många heraldiker inte har något vapen utan ett emblem.[källa behövs] Det är dock registrerat som ett kommunvapen enligt de regler som gäller för sådana.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kommunslogans på tillbakagång, Sveriges Television, läs online, läst: 11 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista (på engelska), Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ GeoPostcodes, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022”. Statistiska centralbyrån. 10 november 2022. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2022/. Läst 10 november 2022. 
  10. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^ [a b] ”Uppsala - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/uppsala. Läst 12 augusti 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat.html. Läst 13 augusti 2022. 
  13. ^ ”Örby hagar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/orby-hagar.html. Läst 13 augusti 2022. 
  14. ^ ”Fullerö backar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/fullero-backar.html. Läst 13 augusti 2022. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160217025605/https://www.uppsala.se/contentassets/f09f9e6b994f41408c66064a2da8470b/befolkningsstatistik-statistisk-folder-2015.pdf. Läst 1 september 2015.  Statistisk folder 2015
  17. ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2019”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatortN/. Läst 18 januari 2021. 
  18. ^ ”Så fungerar kommunen”. Uppsala kommun. https://www.uppsala.se/organisation-och-styrning/sa-fungerar-kommunen/. Läst 13 oktober 2015. 
  19. ^ Knutsson, Johan (28 september 2018). ”Här är ”mittenstyrets” nya laguppställning”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/de-kan-bli-uppsalas-nya-kommunalrad. Läst 24 november 2018. 
  20. ^ Minoritetsstyre i Uppsala kommun den kommande mandatperioden Läst 2022-10-18
  21. ^ Minoritetsstyre i Uppsala kommun den kommande mandatperioden Läst 2022-10-18
  22. ^ Sveriges Radio, 23 oktober 2001: Annika Lindh slutarLäst 15 februari 2016
  23. ^ Uppsala kommun, Förtroendevald: Lena Hartwig Läst 15 februari 2016
  24. ^ Sveriges Radio, 31 januari 2012: Sista dagen för Gunnar Hedberg (M) Läst 15 februari 2016
  25. ^ Uppsala kommun, Förtroendevald: Fredrik Ahlstedt Läst 15 februari 2016
  26. ^ Forsell, David (15 oktober 2018). ”Pelling (S) blir kommunstyrelsens nya ordförande”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/pelling-s-blir-kommunstyrelsens-nya-ordforande. Läst 24 november 2018. 
  27. ^ [a b c] ”Så arbetar vi med: Internationella relationer”. Uppsala kommun. https://www.uppsala.se/kommun-och-politik/sa-arbetar-vi-med-olika-amnen/internationella-relationer/. Läst 12 augusti 2022. 
  28. ^ [a b c d e] ”Vänorter”. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418170208/http://www.uppsala.se/sv/Kommunpolitik/Internationellt-arbete/Kontaktorter-och-vanorter/Vanorter/. Läst 17 maj 2014. 
  29. ^ [a b] Energiprogram 2050: För ett energisystem som möter effekt- och materialutmaningarna för ett klimatpositivt Uppsala.. Uppsala kommun. 2018-03-14. sid. 15. https://www.uppsala.se/contentassets/8c70693a41a74dd1a7ca4662f63fcd82/energiprogram-kf-2018-03-15.pdf. Läst 16 oktober 2020 
  30. ^ ”Batterilager i Uppsala”. Vattenfall Eldistribution AB. https://www.vattenfalleldistribution.se/vart-arbete/kapacitetsutmaningen/batterilager/. Läst 12 oktober 2020. 
  31. ^ ”Batterilager i Uppsala | Vattenfall Eldistribution”. www.vattenfalleldistribution.se. https://www.vattenfalleldistribution.se/vart-arbete/kapacitetsutmaningen/batterilager/. Läst 12 augusti 2022. 
  32. ^ [a b c] Trygg elförsörjning - Uppsala län”. Länsstyrelsens Meddelandeserie (Länsstyrelsen Uppsala län): sid. 16. 31 augusti 2020. ISSN 1400–4712. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/tjanster/publikationer/trygg-elforsorjning---uppsala-lan.html. 
  33. ^ ”Nya värmeanläggning Carpe Futurum i Uppsala invigd av Vattenfall”. www.energinyheter.se. https://www.energinyheter.se/20220317/26096/nya-varmeanlaggning-carpe-futurum-i-uppsala-invigd-av-vattenfall. Läst 13 augusti 2022. 
  34. ^ ”L1942:1759 GruvområdeÖvrig kulturhistorisk lämning”. app.raa.se. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/5c35a673-1423-4f9f-888a-6401daeec577. Läst 13 augusti 2022. 
  35. ^ ”Statistiska centralbyrån”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=. [död länk]
  36. ^ ”DDB UMU”. http://www.ddb.umu.se/folknet. [död länk]
  37. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 16 januari 2016)
  38. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  39. ^ ”Gamla Uppsala museum - Upplandsmuseet”. www.upplandsmuseet.se. https://www.upplandsmuseet.se/gamla-uppsala-museum/. Läst 13 augusti 2022. 
  40. ^ [a b] ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 13 augusti 2022. 
  41. ^ ”Uppsala kn, FJÄRDINGEN 33:1 UPPSALA SLOTT”. Riksantikvarieämbetet. https://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?anlaggningId=21300000013609&page=historik&visaHistorik=true. Läst 13 augusti 2022. 
  42. ^ ”Uppsala kn, KÅBO 25:1 BOTANISKA TRÄDGÅRDEN”. Riksantikvarieämbetet. https://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?anlaggningId=21300000013610&page=historik&visaHistorik=true. Läst 13 augusti 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]