Qigong

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Qigong (förenklad kinesiska: 气功), kan översättas som "qiövning" eller "rörelse av qi". Metoden består av mental koncentration, enkla rörelser och andning för att förbättra cirkulationen av energi i kroppen.[1] Qigong utvecklades i Kina som en av fem huvudmetoder inom traditionell kinesisk medicin med syfte att förebygga samt behandla sjukdomar.[2] Kinas filosofiska och andliga traditioner samt kampkonst har också bidragit till qigongens utveckling.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tidiga former av qigong finns nedskrivna sedan minst 2300 år tillbaka i kinesiska klassiker som innehåller träningsråd i ämnet. Qigong kallades då neigong eller daoyin.[3] Det finns även ett flertal taoistiska texter som innehåller referenser till qigong både från 300-talet och 500-talet f. Kr.[4][5] Historiskt förmedlades qigongen inom familjen eller mellan lärare och elev och hölls till stor del hemlig. Efter att Folkrepubliken Kina grundades 1949 accepterades träningsformen av Kinas ledare. Termen qigong spreds och de traditionella övningarna systematiserades och började lärdas ut till bredare grupper med syfte att stärka folkhälsan. Idag finns qigongavdelningar på flera kinesiska sjukhus.[1]

Olika riktningar och tekniker inom qigong[redigera | redigera wikitext]

Det finns över 2000 olika stilar av qigong. De kan skilja sig mycket eller litet, men de har ofta olika synsätt och träningstekniker. Bland de större teman som finns är taoistisk qigong och buddhistisk qigong; det finns även versioner av qigong som utövats huvudsakligen av konfucianer, kampkonstnärer eller utövare av den ursprungliga versionen av Zen, som i Kina kallas Chan. Buddhistisk qigong brukar ha tydliga influenser från olika versioner av Yoga som kom med buddhistiska pilgrimer från Indien, medan de äldre versionerna av taoistisk qigongträning brukar använda sinne och intention mer än bara ren fysisk andning.

Medicinsk qigong bygger på traditionell kinesisk medicin och syftar till att stärka utövarens fysiska och mentala hälsa. I Kina räknas en metod som medicinsk qigong om den har testats i vetenskapliga studier som påvisat goda hälsoeffekter och metoden godkänts av de kinesiska hälsomyndigheterna.[6] Enligt flera västerländska studier saknas dock tydliga vetenskapliga belägg för att Qigong skulle ha goda hälsoeffekter.[7][8][9][10][11] Dessa forskare har också i sina litteraturstudier funnit indikationer på att qigong kan sänka högt blodtryck.[7] Qigong ger enligt en svensk studie positiva effekter för personer som drabbats av utbrändhet. Exempelvis ledde qigongträningen till minskad upplevd stress och minskad sjukfrånvaro.[12]

Hu Yuexian demonstrerar qigong i Barcelona.

Utövning av qigong[redigera | redigera wikitext]

I normala fall klarar de allra flesta vuxna, friska personer, rent fysiskt, av att lära sig träna ett qigong-rörelseprogram. Det är oftast enklare i rörelserna och tar kortare tid att lära sig än exempelvis det närbesläktade tai chi. Även personer med nedsatt rörelseförmåga kan träna qigong eftersom den positiva koncentrationen är viktigare än den yttre rörelsen.

Qigong i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige blev qigong populärt på 90-talet. Troligen finns runt ett tjugotal huvudmetoder som utövas i Sverige varav de mest kända är Biyunmetoden och Zhineng qigong.[1]

Qigong kan fås som fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR kan skrivas ut på vårdcentraler och syftet är att behandla eller förebygga sjukdomar.[13] Qigong har lärts ut på svenska skolor och förskolor, exempelvis i Norrköping, sedan 1995.[14]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Suzanne Schönström: "Kinesisk medicin. Traditionell läkekonst i modern tid." Natur och kultur/Fakta etc. 2004. ISBN 978-91-27-35529-3
  2. ^ Reijo Pöyhönen: "Akupunktur. Kinesisk läkekonst Del 1. Grundläggande teorier, diagnostik och differentiering" Svenska institutet för Kinesisk Läkekonst 2012 ISBN 978-91-976746-0-7
  3. ^ Maoshing Ni: Huangdi Neijing Suwen, den Gule Kejsarens Inre Klassiker, sidan 1. Shambala, 1995.
  4. ^ Robert Henricks: Lao-Tzu Te-Tao Ching, Ballantine Books, 1990.
  5. ^ David Hinton: Chuang Tzu, the Inner Chapters, Counterpoint, 1997.
  6. ^ Fan Xiulan: Qigong enligt Biyun. Låt livskraften återvända. Schibstedt Förlagen 2008
  7. ^ [a b] Lee MS, Oh B, Ernst E (2011). ”Qigong for healthcare: an overview of systematic reviews”. JRSM Short Rep "2" (2): sid. 7. doi:10.1258/shorts.2010.010091. PMID 21369525. 
  8. ^ Lee MS, Pittler MH, Guo R, Ernst E (August 2007). ”Qigong for hypertension: a systematic review of randomized clinical trials”. J. Hypertens. "25" (8): sid. 1525–32. doi:10.1097/HJH.0b013e328092ee18. PMID 17620944. 
  9. ^ Lee MS, Pittler MH, Ernst E (November 2009). ”Internal qigong for pain conditions: a systematic review”. J Pain "10" (11): sid. 1121–1127.e14. doi:10.1016/j.jpain.2009.03.009. PMID 19559656. 
  10. ^ Lee MS, Chen KW, Sancier KM, Ernst E (2007). ”Qigong for cancer treatment: a systematic review of controlled clinical trials”. Acta Oncol "46" (6): sid. 717–22. doi:10.1080/02841860701261584. PMID 17653892. 
  11. ^ Chan CL, Wang CW, Ho RT, et al. (June 2012). ”A systematic review of the effectiveness of qigong exercise in supportive cancer care”. Support Care Cancer "20" (6): sid. 1121–33. doi:10.1007/s00520-011-1378-3. PMID 22258414. 
  12. ^ Stenlund T, Ahlgren C, Lindahl B, Burrell G, Steinholtz K, Edlund C, Nilsson L, Knutsson A, Slunga Birgander L (2009). ”Cognitively Oriented Behavioral Rehabilitation in Combination with Qigong for Patients on Long-Term Sick Leave Because of Burnout: REST—A Randomized Clinical Trial”. International Journal of Behavioral Medicine "16" (3): sid. 294-303. doi:10.1007/s12529-008-9011-7. 
  13. ^ Vårdguiden (2013-02-25). ”FaR - fysisk aktivitet på recept”. http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Behandlingar/FaR---fysisk-aktivitet-pa-recept/. Läst 4 januari 2014. 
  14. ^ Norrköpings kommun. ”Drömmen om det goda”. http://www.norrkoping.se/barn-utbildning/grundskolor/subskolsajt/armbandet/var-verksamhet/drommen-om-det-goda/. Läst 4 januari 2014. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]