Quillen–Lichtenbaums förmodan

Från Wikipedia

Inom matematiken är Quillen–Lichtenbaums förmodan en förmodan som relaterar étalekohomologi till algebraisk K-teori introducerad av Quillen (1975, p. 175), som inspirerades av tidigare förmodanden av Lichtenbaum (1973). Kahn (1997) and Rognes & Weibel (2000) bevisade förmodan vid primtalet 2 för vissa talkroppar. Rost och Voevodsky har meddelat att de har bevisat Bloch–Katos förmodan, av vilket Quillen–Lichtenbaums förmodan följer för alla primtal.

Förmodan[redigera | redigera wikitext]

I Quillens ursprungliga form säger förmodan att om A är en ändligtgenererad algebra över heltalen och l är ett primtal, då finns det en spektralföljd, analog till Atiyah–Hirzebruchs spektralföljd, börjande med

(which is understood to be 0 if q is odd)

och som slutar med

för −p − q > 1 + dim A.

K-teori av heltalen[redigera | redigera wikitext]

Under antagande av Quillen–Lichtenbaums förmodan och Vandivers förmodan ges K-grupperna Kn(Z) av heltalen av:

  • 0 om n = 0 mod 8 och n > 0, Z om n = 0
  • Z ⊕ Z/2 om n = 1 mod 8 och n > 1, Z/2 om n = 1.
  • Z/ckZ/2 om n = 2 mod 8
  • Z/8dk om n = 3 mod 8
  • 0 om n = 4 mod 8
  • Z om n = 5 mod 8
  • Z/ck om n = 6 mod 8
  • Z/4dk om n = 7 mod 8

där ck/dk är Bernoullitalet B2k/k, förkortat så mycket det går, och n är 4k − 1 eller 4k − 2 (Weibel 2005).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Quillen–Lichtenbaum conjecture, 1 januari 2015.