Rådrumslagen
Rådrumslagen, eller lagen (1979:335) om förbud mot att under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle var en lag som trädde i kraft den 19 juni 1979 och ersattes 1984 av Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet[1].
Lagen tillkom som en reaktion på Harrisburgolyckan den 28 mars 1979 och innebar i praktiken att de färdigbyggda reaktorerna Ringhals 3 och Forsmark 1 inte fick tillföras kärnbränsle trots att de meddelats laddningstillstånd enligt villkorslagen den 27 mars 1979, utan fick avvakta resultatet av den kommande folkomröstningen i kärnkraftsfrågan den 23 mars 1980.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet”. Sveriges Riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19843-om-karnteknisk-verksamhet_sfs-1984-3. Läst 29 augusti 2017.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Blomstrand, Edward (2005-02-28). Svensk kärnenergi - En exposé över lagstiftningen på kärnenergiområdet från andra världskriget till millennieskiftet - SKI 2005:11. SKI - Statens Kärnkraftinspektion (numera SSM - Strålsäkerhetsmyndigheten). ISSN 1104-1374, SKI Rapport 2005:11. https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/publikationer/rapporter/sakerhet-vid-karnkraftverken/2005/200511/. Läst 9 januari 2018