Röntgenundersökning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Röntgenbild av en höft. Patientens högra höftled (vänster på bilden) har ersatts av en protes.

En röntgenundersökning, röntgendiagnostik eller röntgenologi är en undersökning av kroppens benstomme eller inre organ med hjälp av röntgenstrålning. Kroppen bestrålas med röntgenstrålning varvid olika vävnadstyper i kroppen släpper igenom olika mycket strålning till en bakomliggande fotografisk film eller digital detektor, så kallad attenuering. Efter framkallning framträder eventuella skador eller förändringar på röntgenfotot.

Röntgenfotot kallades tidigare också radiogram. Undersökningen har också kallats skärmbildsundersökning.

Diagnostik[redigera | redigera wikitext]

Röntgenstrålarnas olika genomträngningsförmåga i mjuka respektive hårda vävnader ger en kontrastverkan som framträder på röntgenbilden, som är tillräcklig för att bedöma en bild av t. ex. lungorna eller ett benbrott. I andra fall måste man tiltföra ett kontrastmedel, t. ex. en uppslamning av bariumsulfat vid undersökning av magtarmkanalen eller jodkontrast när man skall undersöka gallvägar, urinvägar, livmoderhåla och äggledare eller blodkärl.[1]

Digitalisering[redigera | redigera wikitext]

Under de senare åren har man mer och mer övergått till digitala bilder, antingen från direktdigitala detektorer eller bildplattor. Den direktdigitala detektorn sitter antingen fast i undersökningsstativet, till exempel ett bord, eller är ansluten med en kabel till den bildinsamlande datorn. Fördelen är att man får en bild presenterad mycket snabbt, inom cirka tre sekunder samt att man inte behöver bära omkring kassetter som skall "framkallas". Bildplattetekniken bygger på att man ersätter filmen med en strålningskänslig platta i en speciell sorts kassett. Kassetten kan då användas precis som man gjorde tidigare med filmkassetter och man behöver därmed inte bygga om undersökningsrummen.

För hantering av de digitala bilderna används regelmässigt standarden DICOM.

En modern utveckling är datortomografi.

Produktutveckling[redigera | redigera wikitext]

Ett antal svenska utvecklingsprojekt som med olika metoder söker sänka stråldosen utan att försämra diagnosen är:[2] Några sådana ”lågstrålningsprojekt” är

  • Sharpview, som arbetar med programvara och erbjuder algoritmer som tar bort brus.
  • Sectra, som för en ny detektor för mammografi.
  • XCounter AB, som utvecklar en ny typ av detektor för främst mammografi.
  • Scint-X, som utvecklar en ny typ av scintillator för digital röntgen. Denna scintillator ger en betydligt bättre upplösning av bilden än tidigare teknologier

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bra Böckers lexikon, 1979.
  2. ^ Innovationer Arkiverad 7 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine. Ny Teknik (mars 2008)

Se även[redigera | redigera wikitext]