Röntgenstrålning
Strålning |
---|
![]() |
Elektromagnetisk |
Partikelstrålning |
Övrigt |
|
Elektromagnetiskt spektrum[1][2][3] | ||||
---|---|---|---|---|
Frekvensområde | Frekvens | Våglängd | Fotonenergi | Intervallbredd |
Audiofrekvens | 30 kHz–3 Hz | 10 km–100 Mm | < 12,4 feV | |
Radiofrekvens | 300 MHz–30 kHz | 1 m–10 km | 1,24 µeV – 12,4 feV | 4 B |
Mikrovågor | 300 GHz–300 MHz | 1 mm–1 m | 1,24 meV – 1,24 µeV | 3 B |
Infraröd (IR) | 405-0,3 THz | 740 nm–1 mm | 1,7 eV – 1,24 meV | 3,1 B |
Synligt ljus | 789–405 THz | 380–740 nm | 3,3 eV – 1,7 eV | 0,3 B |
Ultraviolett (UV) | 300 PHz–789 THz | 1–380 nm | 1,24 keV – 3,3 eV | 2,6 B |
Röntgenstrålning (X) | 30 EHz–300 PHz | 10 pm–1 nm | 124 keV – 1,24 keV | 2 B |
Gammastrålning (γ) | > 30 EHz | < 10 pm | > 124 keV |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Artikeln saknar helt källor (2015-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |


Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).
Röntgenstrålningen upptäcktes av forskaren Wilhelm Conrad Röntgen 1895, som fick det allra första Nobelpriset i fysik 1901 för den bedriften.
Verkan[redigera | redigera wikitext]
De kortare våglängderna förmår tränga igenom en människokropp, bättre genom vävnad än genom ben, vilket gör denna strålning lämplig att använda inom till exempel sjukvården för röntgenundersökningar.
Uppkomst[redigera | redigera wikitext]
Röntgenstrålning kan alstras genom att elektroner i vakuum accelereras mot ett metallstycke. När elektronerna avlänkas av atomkärnor i anoden, uppstår ett brett spektrum av röntgenvåglängder – bromsstrålning – där den högsta fotonenergi i keV ges av accelerationsspänningen i kilovolt. Det uppstår också karakteristisk röntgenstrålning, med våglängder som är kännetecknande för grundämnena i anodmaterialet.
Med en enkel kalkyl:
där h är Plancks konstant, c är ljusets hastighet, λmin är röntgenstrålningens kortaste våglängd, U är spänningen och q är elektronens laddning, så kunde Bengt Edlén bestämma värdet på Plancks konstant.
Röntgenstrålning kan även genereras vid kosmiska processer (exempelvis i solen) och i en synkrotron.
Genom att skicka röntgenstrålning genom ett okänt material kan man ta reda på vilka ämnen det innehåller, även när det rör sig om ett pulver.
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Röntgenastronomi
- Röntgenbinär
- Röntgenkristallografi
- Röntgenrör
- Röntgenspektroskopi
- Röntgenundersökning
- Alfastrålning
- Betastrålning
- Gammastrålning
- Neutronstrålning
- Radiologi
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Spectral Colors HyperPhysics, Department of Physics and Astronomy, Georgia State University. Läst 28 augusti 2016. Arkiverad 24 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Elert, Glenn. ”The Electromagnetic Spectrum, The Physics Hypertextbook”. Hypertextbook.com. http://hypertextbook.com/physics/electricity/em-spectrum/. Läst 16 oktober 2010.
- ^ ”Definition of frequency bands on”. Vlf.it. http://www.vlf.it/frequency/bands.html. Läst 16 oktober 2010.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Röntgenstrålning.