R Coronae Borealis-variabel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
R Coronae Borealis-variabel
RYSgr lightcurve.png
Ljuskurvan för RY Sagittarii 1988 − 2015, som uppvisar de klassiska variationerna för denna typ av variabel.

  • Huvudtyp: Eruptiv variabel
  • Förkortning: RCB
  • Prototypstjärna: R Coronae Borealis
  • Karaktäristika: Superjättar som är vätefattiga och rika på kol. Variablerna pulserar i ljusstyrka med låg amplitud (några tiondelar av en magnitud), men genomgår också en förmörkelsefas på ett antal magnituder som inträffar med oregelbundna mellanrum.[1]
  • Antal: 42 stjärnor fanns upptagna som RCB-variabler i GCVS (2009)[2]

R Coronae Borealis-variabeln är en stjärna som varierar i ljusstyrka och är en superjätte som är vätefattig och rik på kol. RCB-variabler varierar i ljusstyrka på två sätt: dels pulserar de i ljusstyrka med låg amplitud (några tiondelar av en magnitud), dels genomgår de en förmörkelsefas på ett antal magnituder som inträffar med oregelbundna mellanrum.

Teorin om den rejäla minskningen i ljusstyrka är att kol kondenserar i stjärnatmosfären och den långsamma stjärnvinden och därmed döljer stjärnans ljus, tills strålningstrycket fått kolpartiklarna att skingras. Två förhärskande teorier har framlagts av Geoffrey C. Clayton 1996[3] och kallas Orbiting Dust Cloud Theory och Dust Puff Theory.

Variabeltypen är extremt ovanlig. Astronomernas teori är att tillståndet bara inträffar under en kortare fas i vissa stjärnors utveckling, kanske under en så kort period som 1000 år. [3][4][5] Det här gör att antalet RCB-variabler i Vintergatan vid en viss tidpunkt uppskattas till ungefär 1000.[6]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Prototyp-stjärnan R Coronae Borealis upptäcktes av den engelske amatörastronomen Edward Pigott 1795, som studerat stjärnor i stjärnbilden Norra kronan under en tioårsperiod. Två år senare beskrev Pigott sin under namnet “Variabilis Coronae”.[7][8][9] R CrB hade våren 1795 försvunnit, men återkom gradvis i ljusstyrka över de följande månaderna. Pigott uppskattade perioden för stjärnans variationer till 10,5 månader, men insåg att förändringarna inte följde någon regelbunden rytm. Tvärt emot cepheider och andra variabla stjärnor som var kända vid denna tidpunkt var Variabilis Coronaes förändringar i ljusstyrkan helt oförutsägbara.

Iakttagelserna fick många astronomer att observera R CrB, vilket gjort variabeln till en av få stjärnor som har en registrerad ljuskurva på över tvåhundra års längd. [10]


RCB-variablerna idag[redigera | redigera wikitext]

Sedan dess har ungefär 100 RCB-variabler identifierats i Vintergatan och Stora magellanska molnet.[11] Forskningen kring RCB-variabler har intensifierats på sistone, vilket ökat antalet kända variabler påtagligt.[12]


Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

RCB-variabler har vanligen spektralklass F eller G (det vill säga är gula i färgen) med spektrallinjer för C2 och CN. Stjärnatmosfären är däremot vätefattig. Förekomsten av väte är 1 del på 1000 i förhållande till helium, men vissa av variablerna har så litet väte att förhållande närmar sig 1 ppm.[a]

Lista över RCB-variabler[redigera | redigera wikitext]

Här är en lista på de sex RCB-variabler i Vintergatan som är skenbart ljusstarkast i maximum. För en komplett lista över RCB-variabler i Vintergatan och i Stora magellanska molnet, se huvudartikeln. [13][3][14][2][15]

Namn Stjärnbild Ljusstyrka maximum-minimum[b]
R Coronae Borealis Norra kronan 5,71 – 15,2
RY Sagittarii Skytten 5,8 – 14,0
V854 Centauri Kentauren 6,84 – 15,11
XX Camelopardalis Giraffen 8,09 – 9,8
UW Centauri Kentauren 9,1 – 17,0
SU Tauri Oxen 9,1 – 18,0

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • “Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning”, sid 138, Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva), ISBN 978-3-8331-4371-7 (2007)
  • Warner, B. Monthly Notices of the Royal Society volym 137, sid 119-, online-issn 1365-2966 (1967)
  1. ^ Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 20 februari 2020. 
  2. ^ [a b] Samus N.N., Durlevich O.V., Kazarovets E V., Kireeva N.N., Pastukhova E.N., Zharova A.V. med flera. ”General Catalogue of Variable Stars, 4th Edition, Volumes I-III”. http://www.sai.msu.su/gcvs/cgi-bin/search.htm. Läst 1 mars 2020. 
  3. ^ [a b c] Clayton, Geoffrey C. (1996). ”The R Coronae Borealis Stars”. Publications of the Astronomical Society of the Pacific 108: sid. 225-241. http://www.jstor.org/discover/10.2307/40680710?uid=3738984&uid=2129&uid=2&uid=70&uid=4&sid=21102979576397. Läst 23 november 2013. 
  4. ^ Skuljan. R Coronae Borealis stars: Characteristics of their Decline Phase. University of Canterbury. http://ir.canterbury.ac.nz/bitstream/10092/1308/1/thesis_fulltext.pdf. Läst 16 november 2013 
  5. ^ P. Tisserand, J. B. Marquette, P. R. Wood, É. Lesquoy, J. P. Beaulieu, A. Milsztajn, C. Hamadache, C. Afonso, J. N. Albert, J. Andersen, R. Ansari, É. Aubourg, P. Bareyre, X. Charlot, C. Coutures, R. Ferlet, P. Fouqué, J. F. Glicenstein, B. Goldman, A. Gould, M. Gros, J. Haissinski, J. de Kat, L. Le Guillou, C. Loup, C. Magneville, É. Maurice, A. Maury, M. Moniez, N. Palanque-Delabrouille, O. Perdereau, Y. Rahal, J. Rich, M. Spiro, A. Vidal-Madjar, and S. Zylberajch (2008). ”R Coronae Borealis stars in the Galactic bulge discovered by EROS-2”. Astronomy & Astrophysics 481 (3): sid. 673 – 690. doi:10.1051/0004-6361:20078814. http://www.aanda.org/articles/aa/abs/2008/15/aa8814-07/aa8814-07.html. Läst 16 november 2013. 
  6. ^ Warner, Brian (1967). ”The Hydrogen-Deficient Carbon Stars” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Society 137 (2): sid. 119-139. doi:10.1093/mnras/137.2.119. ISSN 1365-2966. https://academic.oup.com/mnras/article/137/2/119/2602550. Läst 30 juli 2019. 
  7. ^ Edward Pigott (1797). ”On the Periodical Changes of Brightness of Two Fixed Stars. By Edward Pigott, Esq. Communicated by Sir Henry C. Englefield, Bart. F. R. S.”. Philosophical Transactions of the Royal Society of London (Jstor Internet Archive) 87: sid. 133-141. https://archive.org/details/jstor-106921. Läst 23 november 2013. 
  8. ^ Allen, R. H. (1963). Star Names: Their Lore and Meaning. Dover Publications. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/E/Gazetteer/Topics/astronomy/_Texts/secondary/ALLSTA/Corona_Borealis*.html. Läst 14 november 2013 
  9. ^ ”The Enigmatic R Coronae Borealis...”. AAVSO - American Association for Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsots_rcrb. Läst 14 november 2013. 
  10. ^ Jeffery, C. Simon. ”R CORONAE BOREALIS STARS”. Arkiverad från originalet den 2 december 2013. https://web.archive.org/web/20131202234144/http://www.arm.ac.uk/~csj/research/rcb_review/rcrb.html. Läst 24 november 2013. 
  11. ^ Tisserand, Clayton, Welch, Pilecki, Wyrzykowski, Kilkenny (2012). ”The ongoing pursuit of R Coronae Borealis stars: ASAS-3 survey strikes again”. http://arxiv.org/abs/1211.2475v2. 
  12. ^ ”Nya RCB-stjärnor”. http://astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=7831. Läst 22 november 2013. 
  13. ^ ”List över R Coronae Borealis stars”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2004. https://archive.is/20040130072313/http://morpheus.phys.lsu.edu/~gclayton/mwalker/. Läst 16 november 2013. 
  14. ^ ”Search”. The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=search.top. Läst 22 november 2013. 
  15. ^ ”Basic data: V* Y Mus -- Variable Star of R CrB type”. SIMBAD. AAVSO - American Association for Variable Star Observers. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-fbasic. Läst 22 november 2013. 

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Den normala förekomsten av väte i universum är i förhållande till helium är 3:1.
  2. ^ Ljusstyrka i skenbar magnitud.