Ramjet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
1. Luftintag
2. Kompression
3. Bränsleinsprutning
4. Flamhållare
5. Brännkammare
6. Dysa
7. Utlopp

En ramjet är en typ av jetmotor som saknar förturbin och kompressor, i stället använder den motorns hastighet relativt den omgivande luften för att komprimera luften för att kunna upprätthålla en effektiv förbränning i brännkammaren. En ramjet-motor kan därför inte starta från stillastående, den kräver hög hastighet, ofta överljudsfart, för att starta. På grund av detta används den huvudsakligen i raketer, robotar och granater som drivs upp till hög hastighet på annat sätt. Den används också i vissa flygplan, till exempel SR-71 Blackbird, där luft passerar utanför jetmotorn och leds direkt in i efterbrännkammaren.

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Inlopp[redigera | redigera wikitext]

Ramjetmotorer försöker utnyttja det höga dynamiska trycket i luften som strömmar mot inloppet. Ett effektivt inlopp återvinner så mycket som möjligt av friströmmens stagnationstryck till en ökning av det statiska trycket i luften som strömmar in i brännkammaren. Majoriteten av alla ramjets används i överljudshastighet och använder en eller flera koniska eller sneda stötvågor, följt av en normalstöt för att bromsa upp den inströmmande luften till underljudshastighet och öka det statiska trycket.

Brännkammare[redigera | redigera wikitext]

Brännkammarens uppgift är att öka temperaturen på luften för att accelerera den ut genom dysan, denna temperaturökning sker under i stort sett konstant tryck. Genom att ramjeten saknar turbin så finns det ingen direkt begränsning på förbränningstempraturen som i en turbojetmotor, detta gör att man kan använda en stökiometrisk bränsleluftblandning istället för en blandning med luftöverskott. För att stabilisera förbränningen i brännkammaren så sker den vanligtvis bakom någon typ av flamhållare.

Se även[redigera | redigera wikitext]