Ramslök

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ramslök
Allium ursinum0.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
OrdningSparrisordningen
Asparagales
FamiljLökväxter
Amaryllidaceae
SläkteLökar
Allium
ArtRamslök
A. ursinum
Vetenskapligt namn
§ Allium ursinum
AuktorCarl von Linné
Hitta fler artiklar om växter med

Ramslök (Allium ursinum) är en tämligen sällsynt växtart, som finns på lövängar och i lundar. I Sverige har den ungefär samma utbredning norrut som eken (Gästrikland). Den har stjärnlikt öppna, snövita blommor och många blommor i varje blomställning. Blomman sitter i toppen på den kala, bladlösa stjälken. Från sina närmaste släktingar avviker den både genom de utbredda kalkbladen och genom runda frön som saknar kanter. Bladen är blanka och gröna, liknar liljekonvaljbladen. Växten känns också igen på den starka doften av lök. Ramslöken trivs bäst på kalkhaltig, fuktig och myllrik mark. Arten är lokalt fridlyst i Blekinge, men inte hotad.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Den lök, som hör till varje stängel, har vanligen endast två lökblad, och båda fortsätter uppåt i örtbladsskivor. Dessa skivor har en för monokotyledonerna (= enhjärtbladiga växter) ovanlig bredd (jämför liljekonvaljen) och är dessutom egendomliga genom sin resupination, omvridning. Bladskivans bas avsmalnar ovanför slidan till ett skaft, och detta är omvridet ett halvt varv. Därigenom blir undersidan bänd uppåt och antar en mörkare grön färg, som hos andra blad utmärker den verkliga översidan. Ramslökens blad är som en skuggväxt mycket tunnare och har en djupare grön färg än andra lökväxter.

I matlagning[redigera | redigera wikitext]

I bland annat Tyskland förekommer ramslök traditionellt som en kryddört i matlagning, där den under senare år återfått sin popularitet. Den har en stark smak som påminner om vitlök, men till skillnad från vitlöken är det de gröna bladen som används. På grund av detta går ramslök i folkmun ofta under benämningen "skogsvitlök". Ramslöken är känslig för värme och bör inte upphettas, eftersom dess smak- och näringsämnen då går förlorade. Det mest typiska receptet är ramslöksoppa. I det moderna köket är även potatissallad och ramslökpesto populära recept att tillreda. Ramslök används även i Nordkaukasus (Tjetjenien och Ingusjien). I Sverige börjar säsongen i april och varar fram till början av juli.[1]

Medicinsk användning[redigera | redigera wikitext]

Studier[källa behövs] har visat att vattenbaserat extrakt av ramslök har en stark antibakteriell verkan och anses som ett naturligt antibiotikum. Användning kan vara förebyggande av åderförkalkning, fungera som medel mot väderspänningar samt motverka blodproppar. Använd växtdel är hela växten. [2]

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

subsp. ursinum

  • Aglitheis ursina Rafinesque
  • Allium nemorale Salisburyy nom. illeg.
  • Allium petiolatum Lam. nom. illeg.
  • Allium ursinum L.
  • Cepa ursina (L.) Bernh.
  • Geboscon ursinum (L.) Rafinesque
  • Hylogeton ursinum (L.) Salisbury
  • Moly latifolium S.F.Gray
  • Ophioscorodon ursinum (L.) Wallr.

subsp. ucrainicum Kleopow & Oxner

  • Allium ucrainicum (Kleopow & Oxner) Bordz.
  • Allium ursinum var. ucrainicum (Kleopow & Oxner) R.Soo

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Westerlind, Nina; Bosta, Pelle; Vikberg, Isabella; Netz, Gunnar (2015). Grönsakslexikon. Natur & Kultur. ISBN 9789127141872 
  2. ^ Raimo Heino, Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, PRISMA 2001.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]