Responsum

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Ett responsum (plural responsa; av latin: respondeo, 'svara', 'avge utlåtande') är ett utlåtande eller uttalande av en auktoritet inom berört område som svar på en fråga rörande tolkning av lagar och regler eller sedvänja.[1][2] Det kan till exempel vara ett utlåtande från en rättslärd auktoritet i en juridisk fråga, från en branschorganisation eller myndighet gällande handelsbruk, eller från en lärd auktoritet i en religiös fråga.

En samling av dessa auktoritativa yttranden inom ett område benämns ofta med pluralformen responsa.

Responsa i romersk rätt[redigera | redigera wikitext]

Inom romersk rätt var responsa prudentium en rättskälla som utgjordes av rättslärdas nedtecknade svar på rättsfrågor. Den började ta form under tidigt 200-tal f.Kr. och under kejsar Augustus tid, första århundradet f.Kr., tillkom en särskild auktorisation av rättslärda som utfärdade dessa responsa. Systemet kom dock att i praktiken upphöra runt år 200 e.Kr.[3]

Exempel på responsa inom religion[redigera | redigera wikitext]

Judendom[redigera | redigera wikitext]

Ett responsum från en rabbin på en fråga rörande halacha, "judisk lag", kallas teshuvah (plural teshuvot). Det kan röra frågor från enskilda personer om vardagssituationer, såväl som mer omfattande och djupgående frågeställningar. I den rabbinska litteraturen samlas sådana responsa, teshuvot, eller beslut, piskei, författade av halacha-lärda, poskim, eller av särskilda judiska domstolar, battei din, i så kallade sheelot u-teshuvot ('frågor och svar').[4][5][6]

Islam[redigera | redigera wikitext]

Ett responsum från en lärd i muslimsk rätt, eventuellt en mufti, kallas fatwa. Även här kan det röra sig om frågor från enskilda personer om vardagssituationer, såväl som mer omfattande och djupgående frågeställningar. Många fatwor rör juridik, men de är inte juridiskt bindande som domar, utan ses som råd.[7][8]

Romersk-katolska kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Inom den romersk-katolska kyrkan utfärdas officiella responsa av troskongregationen, vars uppgift bland annat är just att i allmänna och särskilda fall uttolka vad som utgör katolsk lära.[9] Ett exempel är "Responsa ad quaestiones de aliquibus sententis ad doctrinam de ecclesia pertinentibus" (”Svar på frågor om några aspekter på läran om Kyrkan”).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Responsum i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 27 september 2018.
  2. ^ Responsum Svenska Akademiens ordbok. Läst 27 september 2018.
  3. ^ Roman law Encyclopædia Britannica. Läst 27 september 2018.
  4. ^ Louis Jacobs: Responsa : Rabbinic responses to questions of Jewish law enrich the body of halachic literature i: The Jewish Religion: A Companion, Oxford University Press. Här återgivet på: myjewishlearning.com. Läst 28 september 2018.
  5. ^ Wilhelm Bacher, Jacob Zallel Lauterbach (1906): She'elot u-Teshubot : ("questions and answers," or "interpellations and decisions") Jewish Encyclopedia. Läst 27 september 2018.
  6. ^ Israel Moses Ta-Shma, Shlomo Tal, Menahem Slae (2007): Responsa i: Encyclopædia Judaica, här återgivet i: Gale Virtual Reference Library. Läst 27 september 2018.
  7. ^ Fatwa Encyclopedia of the Modern Middle East and North Africa. Läst 28 september 2018.
  8. ^ Fatwa i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 september 2018.
  9. ^ To promote and safeguard the faith Congregation for the Doctrine of the Faith. Läst 27 september 2018.