Returglasflaska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Returglasflaskan är Sveriges – och möjligen världens – äldsta standardiserade glasförpackning.[1] Redan år 1884 kom flaskan i sin första version, knoppflaskan, som då tillverkades i tre olika storlekar: 1/6, 1/3 och 2/3 liter. I dag är det endast den mellanstora varianten, 33 cl-flaskan, som återstår i produktion.

På flaskan kan man se när den är tillverkad. De två sista siffrorna i tillverkningsåret är på yngre exemplar inpräglade i nederkanten av glaset och på äldre flaskor i botten; i båda fall normalt i förening med en kod för producerande glasbruk, av vilka kan nämnas H (Hammar), S (Surte) och Å (Årnäs). Numera tillverkas flaskan endast på ett ställe, nämligen vid Limmareds glasbruk (L).

I mitten av 1990-talet enades bryggeribranschen om den i Tyskland framtagna flaskan "Euro2-Flasche" som standardiserad 50 cl-returflaska även i Sverige.

Enligt uppgifter från Svenska naturskyddsföreningen och Sveriges Bryggerier cirkulerar en flaska i genomsnitt 40 gånger under sin livscykel.[2] [3]

På 2010-talet har många 33 cl-returglasflaskor i Sverige ersatts med PET-flaskor i samma storlek, anledningen är minskad försäljning. Detta har gjort att dryckernas förpackning har blivit mindre miljövänliga samt att priset har stigit. [4]

Pant[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Conradson, Birgitta: Sillburkar & tvålkartonger - om förpackningar och deras historia, Nordiska museet, 1977, sid 50 f
  2. ^ http://www2.snf.se/sveriges-natur/artikel.cfm?id=1178[död länk]
  3. ^ http://sverigesbryggerier.se/wp-content/uploads/2015/05/SVBRY_Broschyr_A6_150427_lr.pdf
  4. ^ ”Priset dubblades när läskbacken togs bort”. SVT Nyheter. 29 augusti 2013. http://www.svt.se/nyheter/sverige/priset-dubblades-nar-laskbacken-togs-bort. Läst 12 juli 2014.