Surte glasbruk

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Surte Glasbruk var ett företag i Surte, Ale kommun strax norr om Göteborg. Glastillverkningen startade 1863 med fönsterglas, men övergick snart till hushållsglas och buteljer. Glasbruket lades ner 1978 och i lokalerna finns nu industrihotell och ett glasbruksmuseum.

Inledning[redigera | redigera wikitext]

Gamla kvarnbyggnaden i Surte, numera Surte glasbruksmuseum

Den branta ravinen vid Surte bäck, och läget vid Göta älv mellan Göteborg och Kungälv ansågs tidigt lämpligt för kvarnverksamhet. År 1851 köpte göteborgsköpmannen Olof Wijk tillsammans med svågern Alexander Keiller några gårdar i Surte, för att förbättra kvarnverksamheten och även starta ett spinneri. Då Wijk avled 1856 ändrades planerna.[1]
Ägarna till Eda Glasbruk undersökte vid samma tid möjligheten att anlägga ett fönsterglasbruk i Göteborgsområdet, då importen från huvudtillverkarna i Tyskland var problemfylld på grund av ständiga småkrig. Det förberedda industriområdet i Surte köptes in 1862 och fönsterglastillverkning startade i oktober 1863 under ledning av tidigare disponenten på Eda glasbruk, Gustaf Santesson.[2]

Företagets utveckling[redigera | redigera wikitext]

I samband med en flytt till nya lokaler och ombildning av företaget 1868 påbörjades, förutom fönsterglas, även tillverkning av buteljer. Då ugnen för tillverkning av fönsterglas 1883 var så utbränd att förstklassigt glas inte kunde tillverkas, lades tillverkningen av produkten ner och buteljer blev därefter huvudprodukt.[1] Trots export av flaskor till England och Skottland hade bruket dålig lönsamhet och gick 1885 i konkurs.[2] Bruket köptes in på exekutiv auktion 1886 av tidigare chefen för Älvsborgs regemente, överste Paul Melin, och företaget rekonstruerades.[1] Efter några goda år med ökad produktion var Surte glasbruk 1890 det största glasbruket i Sverige.[2] Produktionen kunde bland annat öka genom betydande export till Storbritannien.

År 1894 ombildades företaget till Surte Aktiebolag med Melins anförvant Martin Werner Rhedin som VD.[2] Två år senare förvärvades Liljedahls glasbruk i Värmland, och 1906 fusionerades bolagen till AB Surte-Liljedahl. Liljedahls glasbruk, som hade tillverkning liknande den i Surte, lades ned 1917.[3] Ytterligare ett företagsförvärv skedde 1913 genom Kongelfs glasbruk i Kungälv (nedlagt 1956).

År 1911 effektiviserades tillverkningen genom att den första helautomatiska glastillverkningsmaskinen, Owensmaskinen, inköptes från USA. Ännu nyare metoder infördes 1922 genom ett antal så kallade Lynchmaskiner, och handblåsning av flaskor slutade definitivt 1926.[2] Transporterna av råvaror från företagets hamn vid Göta älv över järnvägen och landsvägen utfördes från 1950 med en några hundra meter lång linbana levererad av Nordströms linbanor.

I samband med ett ägarskifte 1943 då ett tidigare engelsk ägarskap avvecklades samtidigt som Fastighets AB Carnegie övertog aktiemajoriteten ändrades bolagsnamnet till AB Surte Glasbruk.[3][4] Ny vd blev Per Hemberg.

Under 1950-talet skedde stora moderniseringar av produktionen och stora delar av glasbruket byggdes om med nya anläggningar. Carnegie sålde sina aktier 1960 till förpackningsföretaget AB Plåtmanufaktur (PLM) i Malmö. PLM under Knut Laurins ledning köpte vid samma tid upp Årnäs glasbruk och Hammars glasbruk och skulle senare ta över Limmareds glasbruk. Divisionsledningen för koncernens glasbruk placerades i Surte.

Nedläggning[redigera | redigera wikitext]

När regeringen ur miljösynpunkt förbjöd engångsglaset, minskade marknaden för förpackningsglas. Produktionen av emballageglas minskade kraftigt för de tre bruken inom PLM:s glasdivision i Surte, Hammar och Limmared. 1975 beslutades om nedläggning och överförande av produktionen i Surte framförallt till glasbruket i Limmared. 1978 tillverkades den sista glasflaskan i Surte.[2]

Under nedläggningsprocessen bildades som ett parallellt alternativ till fackförbundet, också en arbetarkommitté, vilken tillsammans med forskare från Centrum för tvärvetenskapliga studier vid Göteborgs universitet lade fram en rapport om brukets lönsamhet och huruvida det eventuellt skulle gå att driva vidare i annan regi, men planerna förverkligades aldrig.[5] Ett antal mindre företag har därefter flyttat in på bruksområdet. Här finns också Surte glasbruksmuseum.

Social utveckling[redigera | redigera wikitext]

Fackföreningsrörelsen växte fram under sent 1800-tal, och 1897 bildades Svenska glasarbetareförbundet, avd 1 i Surte. Kunniga glasblåsare var en eftertraktad yrkesgrupp som vid inflyttning tillförde kunskaper, seder och traditioner från andra länder. Från England och Skottland hemvändande glasblåsare, förde tidigt med sig ett fotbollsintresse till orten och Surte Fotbollsklubb bildades 1898.[1][2]

Redan under 1800-talet skapades också en badinrättning efter det att kringvandrande glasblåsare fört med sig bastuidén till Surte.[2] Även en livlig föreningsverksamhet förekom, där föreläsningsförening, nykterhets-, religiösa och politiska föreningar växte upp. Glasbruket stod även för skolverksamheten från början av 1900-talet, tills skolan förstördes vid en brand 1942.

Ytterligare kulturstödjande verksamhet var inrättande av en biograf från 1925 fram till dess nedläggning i TV-åldern 1961. Dessutom fanns brukets egen musikkår från 1914, och som 1960 uppgick i Surte Missionsförsamlings blåsorkester.[1] Ett skogs- och lantbruksintresse hos de tidiga cheferna gjorde också att bruket organiserade skogsplantering i trakten i slutet av 1800- och början av 1900-talet.[1]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Flaskor på löpande band – arbete och arbetskraftsrekrytering vid Surte glasbruk 1943-1978, Gunnel Holmér, Linnéuniversitet, 2018

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Bror A. Andersson: ”Nödinge kommun”, Säffle 1969 sid 587-632
  2. ^ [a b c d e f g h] Ahnlund, Henrik m. fl, Kring Göta älv - Studier i en dalgång. (1993) ISBN 91-7029-111-X sid 215-220
  3. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120206182032/http://svenskuppslagsbok.se/tag/glasbruk/. Läst 13 september 2010.  Svensk uppslagsbok
  4. ^ Investment AB D. Carnegie & Co - ett av tidigaste investmentbolagen i Sverige
  5. ^ http://cid.nada.kth.se/pdf/K4_(W6).pdf Kunskapsbildning genom dialog

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]