Rhesos

Från Wikipedia
Den rödfiguriga Rhesosvasen på Altes Museum i Berlin. Överst mördar Diomedes den sovande Rhesos, medan Odysseus leder bort hästarna därunder.[1]

Rhesos (klassisk grekiska: Ῥῆσος, Rhêsos; latin: Rhesus) är en thrakisk kung som uppträder i den grekiska mytologin. Han omnämns i den tionde sången i Homeros Iliad[2] och denna berättelse utvidgas på 400-talet f.Kr. i dramat Rhesos (som, antagligen felaktigt, tillskrivits Euripides[3]).

Handling[redigera | redigera wikitext]

Grekerna Diomedes och Odysseus ger sig ut nattetid för att spana på fienden (trojanerna). På väg till fiendelägret stöter de på den av trojanerna utsände spejaren Dolon (klädd i vargskinn med en huvudbonad av mårdskinn som förklädnad) som de frågar ut och därefter dödar (trots att han blivit lovad att skonas om han berättade vad han visste). Dolon har berättat om de nyanlända och av resan utmattade thrakernas läger, vilket ligger lite avsides från de övriga lägren, och om kung Rhesos ståtliga hästar, så Diomedes och Odysseus tar sig till lägret, dödar Rhesos (och tolv andra) och tar med sig hästarna tillbaka till sina skepp.

Eponym[redigera | redigera wikitext]

Från den latinska formen "Rhesus" kommer namnen:

Även några insekter har namngivits efter Rhesus:

samt

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jane B. Carter, Sarah P. Morris, 2013, The Ages of Homer, figur 25:3. ISBN 9780292733763.
  2. ^ Homeros, Iliaden, svensk översättning av Erland Lagerlöf 1912, tionde sången, sid. 154-169. På Projekt Runeberg. Odysseus kallas vid sitt latinska namn Ulysses och Diomedes benämns "Tydiden" efter sin far Tydeus. Dolon ger sig av på sidan 162, berättar för grekerna på sidan 164 och dödas på sidan 166. Rhesos dödas och hans hästar bortförs på sid. 167.
  3. ^ Almut Fries, 2014, Pseudo-Euripides, "Rhesus", sid. 3.ISBN 9783110342253.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • "Euripides", Rhesus, engelsk översättning på The Internet Classics Archive.
  • Rhesus, engelsk översättning på Wikisource översatt till engelska av Arthur S. Way 1898.