Långhorningar
| Långhorningar | |
 Fyrbandad blombock Leptura quadrifasciata | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Underklass | Bevingade insekter Pterygota |
| Ordning | Skalbaggar Coleoptera |
| Underordning | Allätarbaggar Polyphaga |
| Överfamilj | Chrysomeloidea |
| Familj | Långhorningar Cerambycidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cerambycidae | |
| Underfamiljer | |
| Se text | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Långhorningar (Cerambycidae) är en familj i insektsordningen skalbaggar som omfattar cirka 35 000 arter. Arternas mest karakteristiska drag är de extremt långa antennerna. Arterna är vanligen trä- eller barklevande, och larverna förpuppar sig inuti trästammar, från vilka de sedan gnager sig ut. Flera arter är metalliskt skimrande. Den största arten, titanbock, kan bli upp till 17 centimeter lång.
I Europa finns cirka 640 arter, och i Norden och Sverige så har 128 respektive 118 arter påträffats.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Långhorningarnas närmaste släktingar är bladbaggarna, tillsammans med vilka de utgör överfamiljen Chrysomeloidea. De skiljs från bladbaggarna genom utformningen av skenbenen, där långhorningarna har två taggar i ena änden. Familjerna inordnas i underordningen allätarbaggar av ordningen skalbaggar.
Underfamiljer
[redigera | redigera wikitext]- Anoplodermatinae (ej representerad i Europa)
- Apatophyseinae (ej representerad i Europa)
- Cerambycinae – ekbockar, getingbockar, spegelbockar med flera
- Disteniinae (ej representerad i Europa)
- Lamiinae (äkta bockbaggar)
- Lepturinae – trädlöpare, blombockar med flera
- Necydalinae (stekelbockar)
- Oxypeltinae (ej representerad i Europa)
- Parandrinae (ej representerad i Norden, men en art finns i Tyskland)
- Philinae (ej representerad i Europa)
- Prioninae (jättevedbockar)
- Spondylidinae – bitbock, barkbockar med flera
- Vesperinae (ej representerad i Norden, men flera arter finns i Sydeuropa)
Nordiska långhorningar
[redigera | redigera wikitext]I Norden har 128 arter från sex underfamiljer påträffats historiskt, se Lista över Nordens långhorningar. Ytterligare några arter har påträffats som larver eller puppor i importerade trävaror. En analys av långsiktiga populationsförändringar av de svenska arterna, inkl. utdöenden, nytillkomna arter och relation till förändrad markanvändning, finns publicerad i Entomologisk Tidskrift [1]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]_on_a_coconut_(focus_stacking).jpg)
Källor
[redigera | redigera wikitext]Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Skalbaggar: Långhorningar Coleoptera:Cerambycidae. 2007. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 978-91-88506-62-7
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Lindhe, Jeppsson & Ehnström (2010). ”Longhorn beetles in Sweden - changes in distribution and abundance over the last two hundred years”. Entomologisk tidskrift 131 (4): sid. 241-510.
|