Rhizosfär
Rhizosfär eller rotzon[1] kallas jordskiktet närmast runt växters rötter som kännetecknas av hög mikrobiell aktivitet. I rhizosfären möts växt, mark och mikroorganismer och utbyte av näringsämnen sker. Växten påverkar miljön i rhizosfären genom utsöndring av rotexudat och avlagring av döda rotceller.[2] Näringstillgången är därför högre än i den omgivande marken vilket gynnar antalet mikroorganismer. En stor mångfald av olika bakterier, svampar, och protister lever i rhizosfären och kallas sammantaget för rhizosfärmikrobiom.[3] Mikroorganismerna interagerar i olika grad med växten. Vissa mikroorganismer har utvecklat ett symbiotiskt förhållande till växten, detta gäller till exempel mykorrhiza-svampar och kvävefixerande bakterier. Andra är skadegörare och kan attackera växters rötter men många rotlevande mikroorganismer kan också skydda växten från angrepp och stimulera tillväxt.[4]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”rhizosfär - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rhizosf%C3%A4r. Läst 7 september 2017.
- ^ Haichar, Feth el Zahar; Santaella, Catherine; Heulin, Thierry; Achouak, Wafa. ”Root exudates mediated interactions belowground”. Soil Biology and Biochemistry 77: sid. 69–80. doi:. http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0038071714002284. Läst 7 september 2017.
- ^ Mendes, Rodrigo; Garbeva, Paolina; Raaijmakers, Jos M. (2013-09-01). ”The rhizosphere microbiome: significance of plant beneficial, plant pathogenic, and human pathogenic microorganisms”. FEMS Microbiology Reviews 37 (5): sid. 634–663. doi:. ISSN 0168-6445. https://academic.oup.com/femsre/article/37/5/634/540803/The-rhizosphere-microbiome-significance-of-plant. Läst 7 september 2017.
- ^ ”The Rhizosphere - Roots, Soil and Everything In Between | Learn Science at Scitable” (på engelska). www.nature.com. https://www.nature.com/scitable/knowledge/library/the-rhizosphere-roots-soil-and-67500617. Läst 7 september 2017.