Protister

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Protister
Protist collage.jpg
Exempel på olika protister
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Protister
Protista
Vetenskapligt namn
§ Protista
Stammar

Protister, är enkla, oftast encelliga eukaryota organismer som varken är svampar, växter, eller djur. Gruppen omfattar bland andra protozoer, slemsvampar och olika former av alger. Protister spelar en fundamental roll i både terrestra och marina ekosystem. Mikroalger är till exempel viktiga primärproducenter i haven medan många andra protister är rovdjur och kontrollerar på så sätt populationen av mikroorganismer[1]. Många protister är också parasiter på djur, ett exempel på detta är malariaparasiten Plasmodium. Andra angriper växter, som potatisbladmögel (Phytophtora infestans).

Protister (Protista), utgjorde i den äldre systematiken ett eget rike men gruppen är inte i modern mening enhetlig (monofyletisk), utan är parafyletisk[2]. Det betyder att protisterna inte är närmare släkt med varandra än de är med de andra eukaryoterna som växter och djur[3].

Vetenskapen om protister kallas för protistologi[4].

Traditionell klassificering[redigera | redigera wikitext]

De senaste 110 åren, fram till nyligen, delades protisterna upp i olika grupper baserat på likheter med de andra eukaryotrikena:

  1. Protozoer, djurliknande
  2. Alger, växtliknande
  3. Slemsvampar, svampliknande

Det fanns betydande överlapp mellan dessa grupper och numera görs den systematiska indelningen med utgångspunkt från härkomst (fylogeni), vilket gör att begreppet Protister inte längre är meningsfullt som systematiskt begrepp.[källa behövs]

Fylogenetisk klassificering[redigera | redigera wikitext]

En modern hypotes om eukaryoternas släktskap

Klassificeringen av de forna protisterna är fortfarande stadd i relativt snabb förändring. Man arbetar med att definiera monofyletiska grupper, baserade på genetiska data, biokemi och mikroskopiska strukturer. Eftersom protisterna i sin helhet är en parafyletisk grupp, tenderar de nya systemen att dela in dem på helt nya sätt, där vissa grupperas med djur och svampar, medan andra grupperas med växter.

Senare arbete, främst med DNA-data, börjar konvergera mot en indelning i följande fem supergrupper, även om alla detaljer mellan och inom grupperna inte är helt klarlagda.[5][6][3]:

Opisthokonta Djur, svampar, choanoflagellater, etc.
Amoebozoa De flesta amöbor och slemsvampar
SAR Stramenopiles, Alveolata och Rhizaria
Excavata Diverse flagellater
Archaeplastida Växter, grönalger, rödalger, och glaukofyter

"Protisterna" är alltså uppsplittrade på fem nya grupper, där de blandas med de andra traditionella rikena av eukaryoter[3].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ John O. Corliss (2002). ”Biodiversity and biocomplexity of the protists and an overview of their significant roles in maintenance of our biosphere”. Acta Protozoologica 41 (3): sid. 199-220. 
  2. ^ Schlegel, M & Hülsmann, N (2007) 'Protists -- a textbook example for a paraphyletic taxon', Organisms, Diversity & Evolution 7:166-172
  3. ^ [a b c] Adl, Sina M.; Simpson, Alastair G. B.; Lane, Christopher E. (2012). ”The Revised Classification of Eukaryotes” (på en). Journal of Eukaryotic Microbiology 59 (5): sid. 429–514. doi:10.1111/j.1550-7408.2012.00644.x. ISSN 1550-7408. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1550-7408.2012.00644.x/abstract. Läst 7 november 2016. 
  4. ^ ”International Society of Protistologists” (på en). http://protistologists.org/. Läst 8 november 2016. 
  5. ^ Burki F, Shalchian-Tabrizi K, Minge M, et al. (8 december 2007). ”Phylogenomics reshuffles the eukaryotic supergroups”. PLoS ONE "2" (8): ss. e790. doi:10.1371/journal.pone.0000790. PMID 17726520. 
  6. ^ Laura Wegener Parfrey, Erika Barbero, Elyse Lasser, Micah Dunthorn, Debashish Bhattacharya, David J Patterson, and Laura A Katz (1 december 2006). ”Evaluating Support for the Current Classification of Eukaryotic Diversity”. PLoS Genet. "2" (12): ss. e220. doi:10.1371/journal.pgen.0020220. PMID 17194223.