Riksdagsledamot
En riksdagsledamot (även kallad riksdagsman eller riksdagskvinna) är i Sverige och Finland en parlamentsledamot, det vill säga en politiker som är ledamot av landets riksdag. Riksdagsledamöternas främsta uppgift är att stifta lagar.
Sverige
- Huvudartiklar: Sveriges riksdag och Riksdagsval i Sverige
Sedan 1976 har Sveriges riksdag 349 ledamöter. De väljs vart fjärde år som representanter för sina respektive valkretsar runt om i landet. Sedan representationsreformen 1866 utgår arvoden för arbetet i den svenska riksdagen, och ledamöterna har även särskilda pensionsförmåner och traktamenten.
En riksdagsledamot kan i samman med fällande dom för grova brott i domstol också enligt regeringsformen avsättas från sin post. Detta skedde första gången 1996 och skedde också 2001.[1]
Finland
- Huvudartiklar: Finlands riksdag och Riksdagsval i Finland
Finlands riksdag har 200 ledamöter, vilka vart fjärde år väljs i allmänna, fria, proportionella och hemliga val av myndiga finländska medborgare.
Se även
- Parlament
- Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 2014–2018
- Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 2010–2014
- Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 2006–2010
- Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 2002–2006
- Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 1998–2002
- Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 1994–1998
Källor
- Måns Gahrton och Johan Unenge (2006) (Tidning). Eva & Adam och skatten : en serie om riksdag och demokrati. Stockholm. ISBN 9188398-75-7
Noter
- ^ Dagens Nyheter den 21 januari 2016, sidan 15