Rolf Clarkson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rolf Clarkson
Rolf Clarkson 1923 SPA (cropped).jpg
Född18 januari 1923
Helsingborg
Död20 december 2005[1] (82 år)
BegravdHelsingborgs krematorium[1]
MedborgarskapSverige
SysselsättningPolitiker
Befattning
Andrakammarledamot, Fyrstadskretsen (1969–1970)
Ledamot av Sveriges riksdag
1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Fyrstadskretsen (1971–1974)[2]
Ledamot av Sveriges riksdag
1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Fyrstadskretsen (1974–1976)[3]
Ledamot av Sveriges riksdag
1976–1979 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Fyrstadskretsen (1976–1979)[4]
Ledamot av Sveriges riksdag
1979–1982 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Fyrstadskretsen (1979–1982)[4]
Ledamot av Sveriges riksdag
1982–1985 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Fyrstadskretsen (1982–1985)[5]
Ledamot av Sveriges riksdag
1985–1988 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Fyrstadskretsen (1985–1988)[6]
Ledamot av Sveriges riksdag
1988–1991 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Fyrstadskretsen (1988–1991)[6]
Ledamot av Sveriges riksdag
1991–1994 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Fyrstadskretsen (1991–1994)[6]
Politiskt parti
Moderaterna
Redigera Wikidata

Rolf Allan Clarkson (i riksdagen kallad Clarkson i Helsingborg), född 18 januari 1923 i Helsingborg, död 20 december 2005 i Helsingborg (Filborna),[7] var en svensk livsmedelskemist, företagare och politiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Clarkson var en kortare tid i sin ungdom ledare för Fosterländsk Enad Ungdom, som 1941 framträdde i Helsingborg.[8][9]

Han tog ingenjörsexamen i Örebro och studerade sedan livsmedelskemi vid KTH i Stockholm. Han blev därefter driftsingenjör vid faderns företag AB Chokladfabriken Coralli, som han så småningom övertog och blev dess vd. Vid sidan av rollen som företagare ägnade han sig åt politik, bland annat som ordförande för Helsingborgs-moderaterna 1964–1984 och Helsingborg-Landskrona 1984–1986, moderaterna i fyrstadskretsen 1968–1986 och stadsrevisionen i Helsingborg. Så småningom sålde han företaget för att ägna sig åt politik på heltid.[10][11]

Han var riksdagsledamot för Högerpartiet/Moderaterna 1969–1994 och vice ordförande i trafikutskottet 1979–1994. Hans insatser inom trafik- och kommunikationspolitiken gjorde att han kom att få ett antal styrelseuppdrag inom kommunikationsområdet. Han var styrelseledamot i Svenska SAS 1980–1995, Luftfartsverket 1977–1989, Transportrådet 1980–1990, Statens Järnvägar 1984–1988 och Banverket 1988–1995 samt ordförande i styrelsen för Svensk Bilprovning 1992–1995. Han deltog också i ett antal utredningar med trafikpolitisk anknytning.[11]

Han var ledamot av styrelsen för Helsingborgs Dagblad 1964–1996.

Han var ledare för en rad delegationer till utlandet, bland annat Kamerun, Indien, Australien, Taiwan och Sydafrika, samt var svensk delegat vid FN:s generalförsamling i New York 1979–1982.[10] Han företrädde den svenska delegationen vid World Anti-Communist Leagues världskongress i Taipei 1996.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svenskagravar.se, omnämnd som: Clarkson, Rolf Allan, läs online, läst: 1 januari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Riksdagens protokoll 1976/77:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Riksdagens protokoll 1982/83:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Riksdagens person-id: 0156214148697, läst: 2 juli 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Clarkson, Rolf Allan
  8. ^ ”Pressgrannar - Tidningen Arbetet”. Dagens Nyheter. 7 april 1942. 
  9. ^ Christian Catomeris (17 oktober 2017). ”Så gick det till när KD rensade ut nazister”. SvT Nyheter / Inrikes. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-gick-det-till-nar-kd-rensade-ut-nazister. 
  10. ^ [a b] Wiggo Komstedt, Görel Bohlin, Hans Nyhage, Bo Lundgren, Håkan Winberg, Erik Hovhammar (19 januari 2006). ”Till minne - Rolf Clarkson”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2006-01-19/29. 
  11. ^ [a b] Fredrik Reinfeldt, Sven Otto Littorin (15 januari 2006). ”Minnesord Rolf Clarkson”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2006-01-15/41. 
  12. ^ http://www.tobiashubinette.se/antikommunister.pdf
Företrädare:
?
Trafikutskottets vice ordförande
1979–1994
Efterträdare:
Wiggo Komstedt