Romanska bågar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Romanska bågar
FörfattareTomas Tranströmer
OriginalspråkSvenska
LandSverige Sverige
Utgivningsår1989

Romanska bågar är en dikt utgiven 1989 ur diktsamlingen För levande och döda. Dikten är skriven av den svenska författaren och nobelpristagaren Tomas Tranströmer.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Denna dikt har förmodligen blivit skriven i samband med en resa Tranströmer gjorde 1987. Han och hans fru reser till Venedig och i ett brev skriver han följande:

”Vi gick in i San Marco-domen. Jag har alltid trott att jag kände starkast för gotiska valv, men nu upptäckte jag att det var de romanska som stod mig närmast. Ingenting överblickbart, den ena rymden som gömmer sig bakom den andra, som människolivet självt – jag blev så rörd att jag måste ledas ut förblindad av tårar. Det var verkligen en helt oväntad och på något sätt totalt befriande upplevelse mitt i turistghettot.”
– Vår oändliga arkitektur[1]


Detta citat går nästan att överföra direkt till dikten.

Tranströmer har även en intressant bakgrund som författare vilket återkommer i hans dikter. Han arbetade under större delen av sitt liv som psykolog. Detta yrke ger en djupare insikt av människan och hur man sätter sig in i andra människors liv. Dessa kunskaper visar Tranströmer tydligt i dikten Romanska bågar. Temat i dikten är människan och hennes insida. En slags tolkning av personlighet som en ängel i dikten ger insikt om.

Form[redigera | redigera wikitext]

Dikten varierar stort i antal ord per rad. Det varierar från 2 till 11 ord. Hela dikten innehåller 14 rader och 93 ord sammanlagt. Dikten innehåller inga styckesindelningar. Tranströmer har gjort två indrag i texten som inte markerar stycke utan endast bryter en mening. Det kallas även för att använda sig av cesur. Detta är något som kan förekomma när man använder styckesmåttet hexameter.[2] Detta styckesmått har rötter från antiken. Tranströmer är känd för att gärna använda sig av antika versmått.[3]

Handling[redigera | redigera wikitext]

Hela dikten berättas av ett diktjag som är en berättare. Det finns inte heller någon speciell mottagare som diktjaget berättar för, utan mer allmänt till läsaren. Under dikten får diktjaget en uppenbarelse där han/hon/det möter en ängel utan ansikte som gör ett utrop. Uppenbarelsen gör att diktjaget efter händelsen ser annorlunda på de personer hon/han/det träffar. Personerna diktjaget träffar är Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och Signora Sabatini. I dessa personer ser diktjaget det ängeln sagt att ”i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt”.

Under hela dikten upprepas en symbol nämligen de romanska bågarna. Först som en iakttagelse av kyrkans insida sedan ängelns ord till diktjaget och sist en iakttagelse av människornas insida som diktjaget gör. Diktens titel är Romanska bågar vilket passar då de romanska bågarna är en röd tråd genom hela dikten.

Språk och stil[redigera | redigera wikitext]

Följande litterära termer och stilformer finns i dikten:

  • Metafor - begrepp som tillfälligt byts ut mot ett begrepp som liknar det ursprungliga: ett exempel på detta är ”viskade genom hela min kropp” ”blind av tårar”.
  • Utrop - betoningar av enskilda meningar: ”Skäms inte för att du är människa, var stolt!”.
  • Evidentia - en person som med ord beskriver berättelseförlopp eller händelser så utförligt att åhörarna upplever sig kunna se händelsen framför sig: ”turisterna trängdes i halvmörkret”, ”den solsjudande piazzan”.
  • Symbol – föremål/händelse som står för något annat: ”inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt” där valven är en symbol för psykiska insidan av personerna.

Tranströmer är känd för sitt sätt att skriva på ett vardagligt sätt men samtidigt behålla mystiken. Detta stämmer in även på denna dikt. Han skriver detaljerat om kyrkans insida men ängeln saknar ansikte vilket gör att läsaren får tolka det själv. Genom en blandning av konkreta beskrivningar och symboler och metaforer skapas en lättbegriplig dikt som fortfarande innehåller ett djup.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Vår oändliga arkitektur”. http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article10248089.ab. Läst 4 juni 2015. 
  2. ^ ”Antika versmått”. https://www.poeter.se/Las+Text?textId=1632046. Läst 4 juni 2015. 
  3. ^ ”Tomas Tranströmer - Albert Bonniers”. http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/T/tomas-transtromer/. Läst 4 juni 2015.